Vinbiblioteket - arkiv
Traditionell Höstmiddag med högklassiga viner, hemma 24/11.

Till förrätten, en underbart god svampsoppa med massor av smör, grädde och sherry! Svampsorterna var trattkantarell, Karl-Johansvamp och svart trumpetsvamp i den mängdordningen.

Kolbenhof Gewürztraminer 2004 (Hofstätter). Inte så djupt gul. Stor, fruktig, tropisk, nästan parfymerad frukt med druvtypisk litschiton. Frisk, aromatisk, mycket fruktig smak med aningen beska, stor fyllighet  och längd. Riktigt gott och ovanligt välbalanserat för druvsorten! ¤¤¤ 16p+
En av Italiens bästa gewürs...

Chassagne- Montrachet 1er cru Morgeot 2000 (Girardin). Något gulare färg. Nötig doft, vetemjöl, ek. Rätt fyllig, ganska frisk smak, rätt lång. Med lång luftning är slatten dagen därpå något mer utvecklad och kanske ekigare i doften med rostade mandlar i tonen, smaken är riktigt bra, inte alltför fyllig men med god balans, fin frukt och längd. Bra eftersmak. ¤¤¤ 16p.

Vinprovningen

Artadi Pagos Viejos 2003.  Rätt mörkt röd med viss blåton. I doften hittas örtighet, en härlig aromatisk kryddighet, jord, mineral, nästan blod. Ung, fruktig, lite sträv men lång, rätt kraftfull, sitter kvar i eftersmaken. ¤¤¤¤ 16,5-17p.

Sassicaia (San Guido) 1994. Medelmörkt röd med viss mognadskant. Kommer snabbt med en kryddig örtighet och tydlig ek i doften. Utan skakning av glaset är det röda bär, kålrot och i övrigt en grön, vegetal ton, sedan choklad, ek, stall. Inte alltför fyllig smak, inte så sträv heller, men mycket balanserad och ganska lång. Känns fortfarande ung och kan kanske ännu bli bättre? ¤¤¤ 16p.

Ornellaia 1995. Drygt medelmörkt röd, knappt någon mognad i färgen. Fin doft med svarta vinbär, stall, aningen vanilj, tobak, choklad. Ganska fyllig, mycket balanserad och mycket lång smak. Ligger kvar länge, och eftersmaken är underbar! Fortfarande ung i smaken, med outvecklad potential. ¤¤¤¤ 17p+

Masseto (Tenuta del Ornellaia) 1995. Relativt mörkt röd. Vanilj, tobak, läder och stall i doften. Mycket fyllig, lång, kraftfull, fruktig smak, fyller munnen, ännu inte helt mogen, kan utvecklas vidare! Storartad kvalitet! Har en mycket lång, intensiv eftersmak som lovar mer, med ännu en del tanniner. ¤¤¤¤¤ 18p+

Barolo Cannubi Boschis 1995 (Sandrone). Lite annorlunda doft med torkad frukt, fikon, röda bär. Smaken är fint frisk, fruktig, relativt fyllig, lång och bra, med fin harmoni. Jättegod! ¤¤¤¤ 16,5p.

Till huvudrätten (entrecôte med topping av valnötter, schalottenlök, persilja, pepparrot och vitlök. Till detta: hasselbackspotatis):

Château Talbot 2003. Drygt medelmörk färg, viss blåton. Mörka bär, ceder, svarta vinbär i doften. Mjukt, kraftfullt, samtidigt nästan insmickrande och riktigt gott. Smarrigt! ¤¤¤¤ 16,5p. Ovanligt lättillgänglig för en så ung, fin bordeaux!

San Martino 2000 (Villa Cafaggio). Mörkt röd färg. Underbart mogen körsbärsdoft, fin ekton. Riktigt härlig frukt, ganska lång smak. Fint fruktig! Lång, bra eftersmak. ¤¤¤¤ 17p.

Till desserten: (hallonglass och mandelglass serverat till bitar av mörk choklad med kaffesmak)

Château Climens 1999. Rätt gul färg. Fräsch sauternesdoft, komplex, god, lite nötig kanske. Underbart god smak med fin balans och bra längd. Så fantastiskt harmonisk! Stor terroir! ¤¤¤¤¤ 18p.

Som vanligt blev anteckningarna mindre och mindre detaljerade allt eftersom kvällen led och vinerna dracks upp. Sassicaia blev vinprovningens minst goda vin, vilket säger en del, t ex om årgångarnas betydelse.

*

Chateauneuf-du-Pape Domaine de la Solitude 2001. Medelmörkt röd färg. Doften som möter här är sannerligen inte märkvärdig: örtighet, röda och mörka bär, buljong. Men smaken! Rejält fyllig, mjuk, lång, fruktig, fin. Perfekt balans och lång eftersmak. Starka 16p+ Hur smakade 98:an av detta vin? Titta i Barolobrev 6.

Conde de Valdemar Rioja Gran Reserva 1994. Rödbrun färg. Trevlig, ursprungstypisk doft med vanilj, stall och läder, kanske ett drag av kaffe också. Ganska nyanserad, balanserad och bra smak, fortfarande med en del fruktighet i behåll. Bra längd! ¤¤¤ 15p.

Chateau Mont-Redon 1999. Knappt medelmörkt röd med liten blåton (?). Härligt bärig doft med ton av hallonlikör och lite örter. Fortfarande fruktig, lite stram smak med viss tyngd och längd, samt bra syra. Saknar en aning charm då frukten sitter i lite för stram korsett. Ändå mycket bra, hållbar Chateauneuf. ¤¤¤ 15,5p(+?)

Condado de Haza 2000 (Fernandez). Ganska mörkt röd med viss bruntoning. Trevlig doft med mörka bär och typiskt spanska inslag av vanilj och ek. Fyllig, fruktig, lång, bra smak med fin längd. Riktigt bra frukt i en otroligt balanserad och fin smak. Aningen beska i slutet, men det stör inte.  ¤¤¤ 16p.

Barolo Vigna Lazzarito 1982 (Fontanafredda). Närmast brungul färg, ganska ljus. Mycket mogen doft med inslag av läder och torkad frukt, får med luftning efterhand en rikare fruktighet i glaset. Smaken är len i början med fin struktur, rätt fruktig, blir sträv och god i slutet. Trots sin avancerade mognad ett balanserat och mycket bra vin, riktigt gott. ¤¤¤ 15,5p.

Rosenblum  Cellars Zinfandel Continente Vineyard 2002. Ganska mörkt röd. Öppen, stor, fruktig doft med ton av nypon, kokta plommon och fruktpaj, maffig snarare än särskilt komplex. Integrerade fat. Mycket fruktig, nästan söt smak, fyllig och rätt eldig, men balanserad tack vare bra syra. Milda tanniner, bra längd. Mycket gott vin att dricka som det är eller annars gärna till kryddiga men inte alltför kraftiga kötträtter. ¤¤¤ 16p. (5/10)

Barbaresco Asij 2000 (Ceretto). Ljust rödbrun. Doften först ganska enkel, men utvecklas småningom med luftning till en rätt typisk nebbiolodoft med inslag av tjära (jag är snuvig och förkyld). Smaken "först" (efter en timmas luftning!) hetsig, eldig och inte så aromatisk. Småningom tar sig smaken samman, blir mer nyanserad och balanserad. Eftersmaken är ganska lång, men vinet når aldrig några större höjder i glaset och verkar förhållandevis enkelt och okomplext. Betydligt sämre än för bara ett par år sedan! ¤¤¤ 15p

Castello di Brolio Chianti Classico 1997. Medelmörkt röd. Härligt mogen, fin doft med integrerade fat, fin ton av vanilj och lite kaffe, efterhand ännu mer fulltonig. Underbart lång, fint balanserad, fortfarande mycket fruktig, helt harmonisk smak av hög klass. Riktigt lång, underbart mjuk smak som bara ligger kvar! Härlig struktur. ¤¤¤¤ 17,5p.

Brunello di Montalcino Vigneto Manachiara 1995 (Silvio Nardi). Medelmörkt röd. Först känns den inte alls så "modern" i doften som ovanstående, mer som en "typisk" sangiovese. Efterhand kommer faten fram, med massor av nyanser. Smaken är riktigt, riktigt bra, med fin fyllighet, stor längd och härliga, smakrika, mjuka tanniner. Kanon! ¤¤¤¤ 17p. Den här fantastiska 95:an står på toppen efter 12 år, det gäller minsann inte alla Brunello.

Müller-Catoir Haardter Bürgergarten Riesling Spätlese trocken 1998. Ganska gul färg, ser mogen ut. Lite mineralisk/petroleumaktig doft, men nyanserad med fruktiga inslag och inte alls "osande". Riktigt bra smak, nyanserad, mogen, lång. Härligt vin som åldrats fint. ¤¤¤ 16p

Barolo Vigna La Villa 1982 (Fontanafredda). Ganska ljust brunröd färg med mycket liv, tawnyfärgad i kanten. Har förlagt mina anteckningar om doft och smak, men doften var fint mogen och levande men kanske inget under av komplexitet. Smaken mycket harmonisk, fortfarande rätt fruktig, mycket levande, mycket behaglig. Ett elegant, moget vin med viss längd och klass, fortfarande med mycket liv i sig. ¤¤¤ 15,5p.

Barolo Serralunga d'Alba 2000 (Fontanafredda). Rätt ljust röd med lätt rödbrun kant. Trevlig, lite tillbakahållen men fint nyanserad doft, med tobak, mörka bär, örter, förna, kompost och en aning av tjärad, solvarm brygga och vanilj. Mjuk, fyllig, lite eldig, mycket bra smak, kanske inte med så mycket kraft, men lång och harmonisk med mjuka tanniner och fin längd. Ingen långliggare, drick nu-2010. ¤¤¤ 16p.

Berardo Chianti Classico 1999. Rätt mörkt röd med någon mognad. Trevlig, modern sangiovesedoft, lite kryddig med integrerade men tydliga inslag av fat, samt mörka bär och kaffe, ganska internationell i stilen. Mjuk, bra, fin smak med silkesmjuka tanniner och bra längd. Mycket harmoniskt, moget vin med finess. ¤¤¤ 16p.

Château Poujeaux 1997. Relativt mörkt rödbrun färg. Till en början källaraktig doft och aningen tunn smak. Efter luftning riktigt fin, ädel doft av ceder, tobak och plommon, fyllig, bra smak och fin längd. Riktigt bra! ¤¤¤ 16p.
Poujeaux gjorde en riktigt bra 97:a, och den har bara blivit bättre med lagring!


Guado al Tasso 1995.  Originalnoterna förkomna, om de nu ö h t skrevs (av någon anledning är man inte så noga på sommaren). Men vinet imponerade så smått på mig. Jag köpte det billigt från systembolagets beställningssortiment för många år sedan, och hade inte så stora förväntningar, kanske för att det ofta kritiseras för att inte ge upplevelser som motsvarar prislappen. Men det här var bra, med mogen, bra frukt och fin längd. Mest cabernet i karaktären, där syrahinslaget inte känns. Lite bordeauxkänsla faktiskt, och mycket bra. ¤¤¤ 16p.

Pesquera Tinto Crianza 1995. Ganska mörkt rödbrun. Påtagligt ekig doft med ton av vanilj och snickarbod. Även en del förskrämda mörka bär. Smaken även den fatig men ändå med ganska bra balans, en del frukt, fin friskhet, en del tanniner och rätt bra längd. Fatiga toner av lakrits och vanilj i eftersmaken, skapligt integrerade. Kanske inte något under av finess, men mycket nöjsam. Håller bra på grund av den fina syran. ¤¤ 14/14,5p

Rully Clos Roch 2002. Förvånansvärt bra idag, perfekt mogen, lätt, behaglig, fruktig. Mycket trevligt vin. ¤¤ 14p.

Le Tense Sassella 2000 (Nino Negri). Färg rödbrun? Trevlig doft av mörka körsbär utan komplexitet att tala om. Rätt fyllig, ganska lång, välbalanserad smak
med fin stadga och en fruktighet som vecklar ut sig med luftning. Överraskande bra efter några sämre buteljer. ¤¤¤ 15p. (17/6)

Två fina vita på uteplatsen med hela familjen, plus min far och svärföräldrarna  (för att fira dotterns student). Kortfattat (ingen direkt provning här):

Les Vieux Clos 2003 ( ). Medelgul. Härlig honungsdoft, även i smaken en tydlig ton av honung, och fin syra. ¤¤¤ 16p.
 .... någon dag senare: mycket bra längd här: ¤¤¤¤ 16,5p.

Riesling Grand Cru Hengst 2001 (Josmeyer). Härlig, nyanserad, högklassig doft med subtila, nyanserade mineral- och frukttoner. Tyvärr är smaken lite tam, med lite för "enkel" syra utan riktig finess, samt aningen för lite koncentration för priset (346:-!) Ändå mycket bra, naturligtvis!¤¤¤ 16p.

Barbera d'Asti "Bionzo" 2003 (La Spinetta). Dracks jämsides med Chianti Classico "Rancia" (som inte hade utvecklats mer av "omhällning"). Fantastiskt välbalanserad, med fyllig frukt som verkligen fyller munnen, bra längd, harmonisk balans. Jättegott! ¤¤¤¤ 17p.

Penfolds Kalimna Bin 28 Shiraz 2000. Mörkt plommonfärgad. Fatig, läcker doft med inslag av vanilj, lakrits, mynta. Smaken inte så kraftfull och voluminös som hos en ung Kalimna Bin 28, snarare elegant, mjuk och välbalanserad, nästan finstämd, med rätt lång avslutning. Egentligen helt fel vin till det grillade köttet och korven ikväll. När jag dricker det som finns kvar i flaskan långt senare ikväll, finns det en örtig och lite grön, nästan besk ton i eftersmaken, som mycket liknar den hos en Côte du Rhone eller Chateauneuf-du-Pape. Stilfull, men inte den bästa Kalimna jag druckit, kanske aningen "past its best".¤¤¤ 14,5/15p. (9/6-07).

Gallo Coastal Vineyards Cabernet Sauvignon 2002. Ganska mörkt röd. Urtypisk, aningen jordig, mycket cabernetig doft med svarta vinbär och en liten, helt integrerad rostad ton. Smaken är mycket välbevarad, frisk och fruktig, perfekt
utvecklad, harmonisk. Denna köpte jag på rea för 80 spänn för något år sedan! ¤¤ 14,5p.

Old Vine Zinfandel 2001 (Seghesio). Ytterligare ett ganska högt prissatt vin som inte har vunnit på att lagras efter inköpet. Kändes lite tamt med bristande syra och koncentration, dock med märkbar alkoholvärme. Gott, javisst, men sett till priset en besvikelse. Vad gav jag för poäng? 14,5p? (3/6-07).

Terre Alte 2001 (Felluga). Ett i Italien rätt så berömt vin som fick "tre bicchieri" på sin tid (2004), men inte levde upp till hypen idag. Kändes lite övermogen och behövde luftning för att visa vad det gick för. Blev ganska livlig och mycket god, men visade inte tillräcklig koncentration och längd. För liten för priset. Ändå värd ¤¤¤ 15p.

Riesling Grand Cru Altenberg de Bergheim 1999 (Deiss). Andra flaskan av detta vin på kort tid. Den här känns ännu lite äldre, lite tamare, men har en underbar honungsdoft och en lång, harmonisk, fin smak. Bör drickas. ¤¤¤¤ 17p.

Ornellaia 1993. Mörkt rödbrun. Här är det något som inte riktigt stämmer med doften - kork! Inte mycket, men ändå märkbart. Smaken är inte heller så generös och fokuserad som jag minns den. Men med lång luftning händer det saker med det här vinet. Det blir mycket fylligt och långt i smaken och korkskadan märks inte mer än som en lägre smak med lite sämre frukt än man kunde vänta med tanke på de övriga komponenterna. Ett utomordentligt vin som tyvärr inte var helt friskt. Utan kork hade det varit värt ¤¤¤¤ 17p+ (31/5-07)

Chianti Classico Rancia Riserva 1997 (Berardenga). Medelmörkt röd. Kraftig körsbärston i doften, ganska intensiv, med nästan köttiga övertoner. Mycket bra smak, rätt intensiv, rik, fortfarande ungdomlig, lite sträv, lång, lång. Bra! ¤¤¤¤ 16,5p.

 Domaine de Beaurenard Chateauneuf-du-Pape 1998. Knappt medelmörkt röd med snarast en liten blåton. Trevlig, ursprungstypisk doft med örtig "sötma" och röda vinbär. Mjuk, mycket avrundad, mogen men fruktig, mycket bra smak i den mer finessiga skolan. Smeksamt rund, lite eldig, med bra koncentration och riktigt lång eftersmak. Mogen ch'neuf i sin prydno. ¤¤¤ 16p. Det här var alldeles för finstämt och mjukt för att passa till köttgrytan (se nedan), där den alldeles kom bort. (27/5-07)

Bandol Domaine La Suffrene 2000. Mörkt röd, fortfarande med en blåton. Mörka bär i doften med koncentrerad frukt, lite "bläckig", kryddig, läder, bakelit mm. Kraftfull, stadig, lång, bra smak, även om den inte känns direkt elegant. Men eftersmaken är lång och den vinner på luftning och blir efterhand riktigt bra. Passar utmärkt till maten! (mustig köttgryta med nötkött, morötter, lök, rödvin, buljong). ¤¤¤ 15,5p.

Clos de Calvaire 2001. Ganska ljust röd färg, möjligen med liten blåton. Bärig, örtig, kryddig doft med sydfranska örtkryddor och röda bär, fint nyanserad. Mjuk, fyllig, något sträv, behaglig och balanserad smak med fin, örtkryddigt aromatisk ton och varm, lite eldig eftersmak som sitter i en bra stund. Mycket god! ¤¤¤ 16p. En bra Chateaneuf-du-Pape från en bra årgång. (11/5)

Barolo 2000 (Balbi Soprani) Ganska ljus färg, klarröd. Fruktig, bra doft med ton av mörka körsbär och så småningom lite nebbiolokomplexitet; lakrits och tjära. Fyllig, fruktig, syrlig, uppfriskande, bra smak med eldighet och längd. Mycket tillfredsställande men inte komplex. ¤¤¤ 15p.

Château Fourcas Dupré 2000. Medelmörkt blåröd. Fin ceder- och och jordton, mineral, multna löv och övermogna bär. Bra, men inte så intensiv, välbalanserad, fortfarande ung smak med viss längd. Väl ung fortfarande. ¤¤¤ 15p+

Château Coufran 2000. Ung blåröd färg, medelmörk. Fin merlot- och ursprungsdoft men lite knuten och outvecklad. Mjukt sträv smak med fina men rätt avsevärda tanniner, fint syrlig, inte helt färdig ännu och inte så intensiv i mitten, då frukten fortfarande hukar under tanninerna. Bör bli riktigt god. ¤¤¤ 15p+?

Duca Sanfelice 1997 (Librandi). Rödbrun, ganska ljus färg. Fin, mogen doft med cederton, en aning tobak, torkad frukt. Trevligt fruktig, fräsch, ganska lång smak med fin syra och fin mognad med utvecklad druvsötma. Mycket trevligt vin. ¤¤ 14,5p.

Meerlust Rubicon 1987 (Meerlust Estate). Fint rödbrun färg. Dov, mogen doft med viss merlotkaraktär; kompost, mylla, rostade fat, men också viss ton av svarta vinbär. Fortfarande fint balanserad, ganska fruktig smak med fina tanniner, balanserad syra och skaplig längd, även viss stramhet. Förvånansvärt vital och bra för sin ålder! ¤¤¤ 15/15,5p.

Nambrot 2000 (Tenuta di Ghizzano). Mörkt, mörkt röd med blåton. Underbar, ljuvlig doft med ceder, choklad och mörka, mörka bär, väldigt avrundad och tydligt fatig. Tät, fruktig, lång, bra smak med en del tanniner och ordentlig längd. Tanninerna kunde ha haft lite bättre kvalitet, men annars är detta ett kanonvin. Kan utvecklas vidare, och ett par års lagring kan vara intressant.  ¤¤¤¤ 16,5p+

Alion 1995 (Bodegas Alion). Mogen färgton. Utvecklad, druvtypisk doft med kryddig, dillig ton och integrerade fat. Smaken är balanserad och bra, lång, men till en början lite torr och "ofruktig". Med luftning kommer frukten fram mer och vinet växer till en härlig, mogen spanjor av mycket bra klass. ¤¤¤¤ 16,5p.

Château Vignelaure 1999. Ser ung ut, kanske med lite blåton. doften är mer mogen, med inslag av stall, jord och förna. Smaken medelfyllig, fortfarande ung och lite återhållen, som om den inte ger allt. Skaplig längd men ingen riktig generositet. ¤¤ 14p.

Château Musar 1988. Samma flaska som nedan, vars rest hälldes av och korkades igen. Nu: Ljust brunröd, mycket mogen färg, men levande. Fin, riktigt mogen, finessig doft, med rostade toner, kaffe, tobak, läder, ceder, samt en aning röda bär. Avrundad, frisk, livlig smak med fortfarande bra frukt och balans, nästan inga tanniner men bra syra och god längd. Den sista munnen vin har utvecklat än bättre längd. ¤¤¤ 16p. Överraskande bra för mig, som smakat flera äldre Musarbesvikelser på senare år.

Château de Pibarnon 1997. Också denna flaska provades för ett tag sedan, se provningsarkivet för jmf. Ung, medelmörk purpur. Fint fruktig, bärig doft med inslag av blommor och citrus, stillsamt originell utan alla "brettiga" inslag. Rik, fyllig, välbalanserad, mycket fruktig, lång, bra smak, mjuka, måttliga tanniner och även här en hög, elegant överton i den livliga fruktigheten. Klass. ¤¤¤ 16p.


Middagen med det oslagbara temat

I höstas insåg jag plötsligt en dag att det gick att få tag på samma vin i tre olika, ja oerhört skilda årgångar på beställningssortimentet. Det var Grüner Veltliner från vingården Achleiten producerad av Freie Weingärtner Wachau i de tre årgångarna 2005, 1996 och 1976! Härom dagen var det dags när närmaste vinvännerna kom på besök; vi skulle prova dessa raringar, och de skulle gissa! Hur det gick? Tja, inte så bra för deras vidkommande...  Men vinerna och provningen uppskattades! (10/3-07)

Domäne Wachau Grüner Veltliner Achleiten 2005.  Ljust gröngul, koldioxidbubblor vidhäftar. Lätt pepprig doft med en aning stram frukt; grape? Mycket god, frisk, fruktig, riktigt fint balanserad smak, lätt grapeton, honung, verkligen fin. Dessutom rätt bra längd! ¤¤¤ 15,5p.

Grüner Veltliner Weissenkirchner  Achleiten 1996. Gyllengul, koldioxidbubblor. Utvecklad, stor, mogen doft, även lite "oljig", drag av exotisk frukt. Fruktig, mogen, rätt fyllig smak, lite lägre syra än föregående, fortfarande bra frukt som känns lite syrlig. Rätt bra längd här också. ¤¤¤ 15p.

Grüner Veltliner Spätlese vom Ried Achleiten 1976 (WGS Wachau = dagens Freie Weingärtner). Fylligt bärnstensgul. Mogen, fruktig, komplex doft med fina trädfrukter, exotisk frukt, svamp, mineral, blomsteräng, botrytis. Andra deltagare hittar brysselkål och muscovadosocker. Fylligt och moget i smaken, viss restsötma, halvtorr, ganska lång smak med mjukhet och balanserad syra. Riktigt gott, fantastiskt vitalt. ¤¤¤ 15,5p.
 


Vi närmar oss den heliga graalen - Barolo Lazzarito 1982 (Fontanafredda)
(1/3-07). Ljust läderfärgad, tawny. I mitten levande rödbrun färg. Efter upphällning först ingen frukt, men tryffeldoften kommer snart och blir eftersom helt oemotståndlig. Smaken får också lite frukt och liv i sig, har faktiskt fortfarande lite eldig längd när den väl fått luft, och vinet är värt 15p, mest för sin himmelska dofts skull. Den gör mig bara så lycklig! Jag höjer till 15,5p.
(Morg. 2/3) Vinet varmare nu, har luftat länge (med korken i flaskan). Nu inte lika expressiv i doften, men smaken är mer utvecklad. Fortfarande rätt bra frukt, en del kvarvarande tanniner och viss intensitet. Intrikat och tankeväckande kryddig/örtig/jordig avslutning på den rätt långa smaken, med spännande mineraltoner och lite beska. Doften kommer igen med ökad luftexponering och visar härlig läder- och tryffelkaraktär med kryddiga inslag och även drag av riktigt mörk choklad. Ur det tömda glaset doftar det kryddigt med drag av curry! Verklig komplexitet som får en att vilja ta bara ett litet glas till och ett till... 16p, vilket smaken i sig inte motiverar (snarare 14-15p där).
(Kv. 2/3). Efter 24 timmar med kontrollerad lufttillförsel är den definitivt värd
¤¤¤ 16p. Har nu fått ökad fyllighet och frukt och blivit riktigt god! Inte ens åldrad, bara mogen! Fantastiskt. Jag som trodde att det här vinet var 10 år efter sin höjdpunkt, nu är jag inte så säker på det längre.

Château Poujeaux 1999. Relativt mörkt röd med viss blåton. Fin men fortfarande ganska ungdomlig doft med svartvinbär och cederträ, inte mycket utveckling. Lite stram och sträv smak, ungdomlig och fruktig men idag inte generös eller lång i smaken, snarare ett löfte än ett fullgånget vin. Kanske dekantering kunde ha hjälpt? Jag trodde denna skulle ha varit längre kommen. ¤¤¤ 15p+

Chateau Musar 1988. Ljust rödorange färg. Stallig, karamellig doft, läder, läckert! Helt mogen men fullständigt vital smak med lagom syra, mjuk och läckert välbalanserad utan intensitet men fortfarande med en del frukt i behåll. Gott! Min bästa Musar-88 på länge. ¤¤¤ 16p. (14/2-07)

Hermitage La Chapelle 1999. Medelmörkt röd färg, inte så utvecklad. Outvecklad doft men efterhand en tydlig köttig fruktighet med en fin charkton, korv, fat. I smaken känns den relativt ung, kompakt och aromatiskt outvecklad, fyllig men saknar längd och intensitet i smaken, liksom någon uppenbar komplexitet. Kan förbättras men har ingen stor potential, som jag ser det. ¤¤¤ 15p+?. Mysteriöst dålig med tanke på årgången och vinets rykte, men det är jag ju inte ensam om att tycka. La Chapelles rykte har naggats i kanten ordentligt av de senare årens många halvdana och oinspirerade viner. Otroligt nog gav Munskänkarna detta vin 18p när det lanserades, och lockade mig att köpa ganska många flaskor. Tyvärr. (14/2-03)

Hermitage la Sizeranne 1990. Även Chapoutiers (nio år äldre) hermitage var en stor besvikelse. Den hade åldrats mycket de senaste åren. Denna flaska var nästan brun i färgen med bara lite rött och doften hade mest antagit en läderton. Även smaken var tunn och hade tappat mycket av sin frukt. ¤¤ 13,5p.

Castello Vicchiomaggio La Prima Chianti Classico Riserva 1997. Mörkt röd med viss brunton. Härlig, koncentrerad, extraktrik, nästan starkvinsbetonad doft med karaktär av mörka körsbär. Smaken är fint balanserad, rik och fyllig med bra, naturlig längd och fin frukt. Mycket tillfredställande och högklassigt vin som är helt moget och bör drickas. ¤¤¤ 16p. (28/1-07)

Barbaresco 2000 (Voghera) Ganska ljust röd med viss rödbrun ton. Mycket bärig doft med fin fruktsötma, inte så djup och komplex, men med inslag av fatkaraktär (mjukt, balsamiskt) och röda bär (körsbär, blandsaft). Mycket rik, fruktig smak, ganska kraftfull, med en hel del tanniner och bra längd. Fortfarande inte helt utvecklad men kan börja drickas nu. Nu -2012. ¤¤¤ 15,5p.


Condado de Haza 1995. Rödbrun färg. Rostad, fin doft, mörka bär. Välbalanserad, rätt intensiv och mycket god smak. Riktigt bra kvalitet hos denna crianza! ¤¤¤ 15,5p. (12/1-07)
Barbaresco 2001 (Corte dei Balbi Soprani). Ganska ljust rödbrun. Ljuvlig doft med röda bär och tobak som dominerande inslag, viss komplexitet. Smaken är ljuvligt väldefinierad och mogen, med fina syror och viss längd, inte kraftfull men ändå distinkt och mycket god, med visst tannin också. Drickes nu. ¤¤¤ 15p. (6/1-07)

Castello di Fonterutoli 1998. Mogen färg. Underbar doft här med läcker fatkaraktär, men jag gjorde inga anteckningar. Smaken lite för mogen med en fortfarande fin frukt som dock börjar tappa spänsten. Sista glaset smakar bäst (upprörd fällning med tanniner), och då är det definitivt värt ¤¤¤ 16p.
Château Plagnac 1976. Definitivt ett biblioteksvin, fast det inte var mitt. Färgen ganska ljust rödbrun med brungul kant. Doft av multna löv, läder och nougat till en början, ganska snart också gammal latrin. Det finns lite frukt i smaken som är avrundad och fortfarande acceptabel, åtminstone till en början. I den öppnade flaskan dör den dock ganska snart. (4/12-06)
Domaine de La Charbonnière Ch'neuf-du-Pape Cuvée Speciale les Hautes Brusquières 1998. Medelmörkt röd, knappt. Doften inte så karaktärsfull men fint fruktig (mörka bär). Harmonisk, fyllig, lång, lite eldig smak med bra innehåll. Lång eftersmak i balans. Gott!  ¤¤¤ 16p. En smarrig Chateauneuf. Långt namn! (2/12-06)
Riesling Altenberg de Bergheim  Vieilles Vignes 1997 (Lorentz). Vackert mellangul, mogen färg. Lite reduktiv doft, någon mineralton. Mycket harmonisk, komplex, finessrik smak, inte påfallande koncentrerad eller lång, men så elegant och fin! ¤¤¤¤ 17p.  En underbar riesling som jag gick och tänkte på i dagar efteråt. (1/12-06)
Hermitage La Chapelle 1997. Knappt medelmörk, rödbrun färg. Underbar, plommonaktig doft  med stallton, mörka bär och fina, subtila nyanser av kaffe/choklad plus en lite grön, örtig ton. Smaken är lång, mjuk, koncentrerad och avrundad, med en riktigt lång eftersmak. Endast en liten aning mjuka tanniner dröjer sig kvar i eftersmaken. Har passerat zenit i mitt tycke, och bör drickas upp. ¤¤¤¤ (17p) Hösten 2002 fick detta vin 18p av mig. Våren 2004 var det nästan lika bra och fick 17,5p (mer detaljerad doft, kraftfullare smak än idag) (21/11-06)

Barolo Riserva 1982 (Fontanafredda). Detta vin har förekommit tidigare i arkivet, men detta var en ny flaska. Brunröd färg. Härlig, mogen doft med stall, läder, tryffel. Mogen, men fortfarande rätt spänstig smak med ganska syrliga, röda bär. God! (fast lite tunn förstås) ¤¤ (14,5p)  (5/11-06)

Château Lynch-Bages 1985. Fortfarande rätt mörk, rödbrun färg. Underbar, fulltonig doft med tydlig stallton, läder, orientaliska kryddor, ceder och mogen frukt. Smaken släpper loss med lite luftning, den är otroligt harmonisk, rund och elegant. Eftersmaken är relativt lång men inte påstridig. Harmoniskt och mycket stiligt vin, som bäst! ¤¤¤¤ (17,5p)  (27/10-06) Vi drack detta vin som en invigning av vårt nya kök som vi just hade fått insatt!

Barolo Vigna La Delizia 1989 (Fontanafredda). Fortfarande rätt ungdomlig färg, röd med lätt rödbrun kant, inte mörk men med visst djup. Trevlig, mogen doft, öppen redan från början men utvecklas med luftning. Aromer av multna jordgubbar, läder, tobak, hö, te och stall kan urskiljas mer eller mindre tydligt. Stor smak, fortfarande fruktig, fyllig och mycket bra, med mjukhet, balanserad syra och lite torra tanniner i den ganska långa avslutningen.  ¤¤¤¤ (16,5p)  (16/9-06)

Barolo riserva 1982 (Fontanafredda). Mycket mogen färg, ljust brunorange. Mogen, bra doft med inslag av russin, tobak, hö, fortfarande intressant och levande. Mycket mogen, bra, balanserad smak, inte så intensiv men fortfarande med skaplig fruktighet. Ett gott vin som fortfarande håller ihop. Kan liknas vid en relativt pigg gammal dam. Passade mycket bra till moussaka. ¤¤ (14,5p)   (26/8-06)