Druvor
A-Ö
En snabbreferens.
Abouriou. Blå
druva från sydvästra Frankrike. Mycket tanniner, låg syrahalt. På väg
att försvinna.
Agawam. Grön, inhemsk labrusca-sort
i Kanadas största vinprovins Ontario.
Nu på nedgång.
Aglianico. Italiensk blå druva, odlas
främst i Basilicata och Kampanien. Hög kvalitet; ger tunga,
koncentrerade, kryddiga och ibland rökiga viner.
Aidani. Grön, grekisk druva
med tilltalande blomdoft. Odlas
mest på Santorini.
Airen. Grön, mycket vanlig spansk druvsort.
Ordinär kvalitet. Var tidigare världens mest planterade
druva. På nedgång.
Albalonga.
Tysk
vitvinsdruva, korsning mellan Rieslaner
och Sylvaner. Sällsynt.
Albana. Italiensk grön
druvsort från Emilia-Romagna.
Första vita DOCG i Italien (1987). Kan ge ett fint vin.
Albariño. Grön druvsort av hög kvalitet i
norra Spanien (Galicien) och Portugal (som Alvarinho). Doftrik och frisk.
Albarola. italiensk vitvinsdruva
från Ligurien, används till blandningari bl a Cinqueterre
Albillo. Grön spansk druva som ger viner med låg
syrahalt. Har mer eller mindre försvunnit.
Alcañón. Grön
druva från Somontanoregionen i Spanien. Ger lätta vita viner
med personlig doft. Blandar sig också bra med andra druvor.
Aleatico. Ovanlig, blå
druvsort som ger blekröda, oftast söta viner med rosendoft i
delar av Italien. God kvalitet.
Alfrocheiro Preto. Portugisisk rödvinsdruva som ger mjuka,
björnbärsfruktiga viner. Sogrape gör ett bra exempel. ´
Alicante Bouchet. Blå färgardruva (teinturier) i
medelhavsområdet. En korsning mellan Grenache och Petit Bouchet.
Odlas i Portugals Alentejo-distrikt, liksom i bl a mellersta och
södra Italien, Nordafrika och Chile. I Spanien kallas den Garnacha
Tintorera. Varierande men potentiellt hög kvalitet.
Aligoté. Fransk vitvinsdruva som odlas i mindre
omfattning i Bourgogne och Chablis. Hög syrahalt. Amigne.
Originell och sällsynt grön druvsort runt staden Vetroz i
schweiziska provinsen Valais.
Ancellotta. Ingår i liten utsträckning i Lambrusco,
men även annorstädes i Italien. Ger viner med djupröd
färg.
Antão Vaz. Grön druva från södra Portugal
som ger småtråkiga viner.
Aramon. Täckte en gång
stora arealer i södra Frankrike. Endast Mas de Daumas Gassac gör ett
seriöst vin av den.
Arinto.
Portugisisk grön, syrarik druva som kan ge fina viner. Odlas mest
i Bucelas, men allmänt på frammarsch.
Arneis.
Doftrik grön druva, odlas främst i Roero i Piemonte.
Höll på att försvinna, men odlas nu även i
Australien.
Arrufiac.
Grön druva från sydvästra Frankrike, i distriktet
Pacherenc du Vic-Bilh. Parfymerade, ganska tunga viner.
Assyrtiko.
En grekisk, grön druva med hög syra, odlas framför allt
på ön Santorini.
Auxerrois.
Ger rätt fylliga viner tillsammans med och i namn av Pinot blanc i
Alsace. Odlas även i England.
Avesso.
Portugisisk, grön druva som ger tunga, fylliga viner med mycket
alkohol.
B
Bacchus.
Parfymerad tysk korsning (Riesling x Silvaner och Müller-Thurgau)
med låg syra som också odlas i England
Baco Noir.
Fransk hybriddruva som odlas mycket i östra USA och i Canada.
Baga.
Bra, men mycket tanninrik portugisisk rödvinsdruva, odlas
främst i Bairrada och Dao.
Barbera.
Blå druvsort, en av Italiens mest odlade och den vanligaste i
Piemonte. Ger stilfulla viner med fin syra, som kan bli fylliga
på bra lägen. Numera ger många vinmakare den en
omsorgsfull behandling med bl a nya ekfat, vilket höjt kvaliteten.
Odlas också i USA och Argentina.
Bastardo.
Blå portugisisk druvsort av hyfsad kvalitet, används mest i
blandningar. Minskar i popularitet.
Bical.
Portugisisk druva som används till mousserande och stilla viner i
Bairrada och Dao. Hög syra och alkohol.
Black Muscat.
Blå druvsort som ger rosendoftande viner i Kalifornien. Odlas i
ganska liten utsträckning.
Blanc de Morgex.
Grön druva från Valle d'Aosta i norditalien, används
till bordsvin och mousserande.
Blauer Portugieser.
Blå druva som odlas i Österrike och Tyskland, och där
ger lätta och bleka viner.
Blaufränkisch.
Österrikisk blå druva som även odlas i Tyskland och
Ungern, och något i Washington State. Bra, syrarika viner.
Boal/Bual.
Namn på många portugisiska druvsorter (gröna), men
Boal Branco rekommenderas till Madeira.
Bombino Bianco.
Grön, italiensk druvsort som kan ge bra viner. Kallas också
Pagadebit (!)för rika skördars skull.
Bonarda.
Är namnet på tre italienska blå druvor och en
argentinsk. "Piemontese" mest "äkta". Skaplig kvalitet.
Bourboulenc.
Karaktärsfull grön druva med
citrusliknande doft i södra Rhonedalen.
Ingår i vit Ch’neuf-du-Pape.
Bouvier. Österrikisk
druva från Burgenland. Har låg syra men används trots
det främst till söta viner.
Brachetto. Italiensk
rödvinsdruva från Piemonte som ger ljusa viner med smak av
smultron. Ger vin i många stilar.
Brown Muscat. En australisk
variant (NÖ Victoria) av Muscat Blanc à Petits Grains. Har
mörkt skal, därav namnet.
C
Cabernet Franc. Välkänd bordeauxdruva av
hög klass, vanligast i Saint Emilion. Dominerande
rödvinsdruva i Loiredalen. Ger viner med ton av hallon, viol,
gräs, ceder och örtkryddor. Tillför komplexitet i
blandningar och kan ge verkligt stora viner på egen hand eller,
vilket är vanligare, tillsammans med Merlot. Ch.x' Cheval Blanc,
Lafleur, La Conseillante och Guiseppe Quintarellis Alzero är de
främsta exemplen.
Cabernet Sauvignon. Världens
mest spridda (men inte mest planterade) rödvinsdruva, och kanske
också den allra mest välkända. Ger superba, eleganta
viner, både ensam och i blandning med Merlot och Cabernet Franc,
eller som ibland i medelhavsområdet, med Syrah. Bordeaux är
ursprunget, och speciellt den västra stranden (Pauillac,
St-Julien, Margaux) men glänser också i Kalifornien,
Australien och inte minst i Toscana. Doftar och smakar av mörka
bär (fr a svarta vinbär), jord, ceder, läder. Har
högst halt av skyddande (hjärtsjukdomar) fenoliska
föreningar av alla de röda druvorna. Är från
början en korsning mellan Cabernet Franc och Sauvignon blanc.
Caladoc. Ny fransk korsning mellan
Grenache och Malbec, av god kvalitet.
Canaiolo. Aromatisk blå druva
i mellersta Italien, tidigare vanlig ingrediens i Chianti, men
minskande.
Carignan/Cariñena. Tidigare oerhört vanlig, rustik
rödvinsdruva i medelhavsområdet, framför allt
södra Frankrike, men nu minskande. Vanlig också i spanska
Katalonien och i Kalifornien. Ger sträva viner som blir
bättre med kolsyrejäsning.
Carmenère. "Nyupptäckt"
blå druva i Chile. Härstammar från Bordeaux,
varifrån den togs till Chile på 1800-talet, innan
phylloxeran slog till. Försvann i Bordeaux eftersom den inte
klarade ympning så bra. Hög kvalitet. Har också
kallats Grande Vidure.
Castelão. Portugisisk druva mest känd under namnet
Periquita (liten papegoja). Även många andra synonymer,
kallas t ex Trincadeira i Alentejo (se också Ger tilltalande,
mustiga, okomplicerade rödviner med smak av hallon.
Cattarratto. Siciliens mest odlade druva, och åtminstone
tidigare Italiens näst mest odlade. Det mesta går dock till
destillation eller druvkoncentrat. Ger dock bra viner på
många håll om avkastningen hålls någorlunda
låg.
Cencibel. En synonym
till Tempranillo, som kallas så i centrala och södra Spanien.
Chamboursin. En fransk hybrid, lite
odlad men skaplig kvalitet. En del rena Chamboursinviner har dykt upp i
Australien.
Charbono. Möjligen samma druva
som Italiens Dolcetto eller Argentinas Bonarda. Ger några
kraftfulla viner från Kalifornien.
Chardonnay. Världens mest
populära vitvinsdruva, ja en vinskribent kallar den världens
mest anpassningsbara druva. Har i sig själv en angenäm men
ganska neutral, fyllig smak som lämpar sig bra för
fatlagring, vilket ger en aromatisk, rund, smörig stil. Tunna
jordar på kalkgrund ger täta, mineraliska viner, medan lera
ger tyngd och djup.
Världens kanske största vita
viner växer i Bourgognes Cote d'Or på sådana jordar.
Svalare klimat ger syrarikare viner, i Chablis förstärkt av
krithaltig berggrund. Chardonnay är en medeltida korsning av Pinot
Noir och Gouais Blanc (i stort sett utdöd), vilka blev upphov till
inte mindre än 16 moderna druvsorter(!), bl a Auxerrois, Pinot
Blanc och Chardonnay.
Chasan. En korsning av Palomino och
Chardonnay som ger ganska neutralt vin i delar av Sydfrankrike.
Chasselas. Mycket gammal grön
druvsort som ger ett lätt, neutralt vin. Odlas i Tyskland (ss
Gutedel) och i franska Savojen, men blir bäst i Schweiz, där
den även kallas Fendant eller Perlan.
Chenin Blanc. Karaktärsfull
kvalitetsdruva för både torra och söta vita viner.
Odlas främst i Loiredalen i Frankrike (kvalitet) samt i Sydafrika
(kvantitet), där ofta under namnet Steen. Kalifornien och
Argentina har också betydande odlingar. Mottaglig för
botrytis och kan ge makalösa söta viner i Bonnezeaux och
Coteaux du Layon där druvorna plockas i flera omgångar, tries. Söt Chenin Blanc är superb
till grönmögelost och efterrätter av äpple och
rabarber. De har en unik och komplex doft med inslag av lime, honung,
mandelmassa, valnötter, lindblom, etc. Blir mycket
långlivade!
Cinsaut/Cinsault. Blå
medelhavsdruva med mjuk frukt som traditionellt använts för
att mjuka upp viner av Carignan. Kan ge bra kvalitet vid låg
avkastning. Ingår i libanesiska Ch Musar och är mycket
uppskattad i Nordafrika. Sydafrikanska Pinotage är en korsning
mellan Cinsaut och Pinot Noir.
Clairette. Fransk blanddruva
för vita viner som även odlas i Sydafrika och i australiska
Hunter Valley där den kallas Blanquette. På
nedgång.
Colombard. Grön druva som ger
ganska neutrala men fruktiga och trevliga viner. Den kommer från
cognacsdistriktet Charente, odlas där och i angränsande delar
av sydvästra Frankrike, men framför allt i Sydafrika där
den 1999 upptog 11,2% av arealen! Även i Australien och
Kalifornien.
Concord. en Vitis Labrusca som är mycket utbredd i New York
State, Canada och även i Brasilien. Köldtålig men ger
viner med "foxy" doft och smak.
Cortese. Grön piemontesisk
druva som ger det smått berömda Gavi-vinet, som på sin
höjd är trevligt och oftast för dyrt. Växer
även i Lombardiet.
Corvina. Valpolicellas viktigaste
druva. Ger viner med mandel och körsbär i doften och ofta en
ton av konserverad eller torkad frukt i smaken. Kan vid noggrann
tillverkning uppnå toppkvalitet, framför allt i form av
Amarone-vinerna. Druvan har ganska hög syrahalt men inte mycket
tanniner.
Corvinone. Möjligen bara en
variant av Corvina, de båda druvorna växer båda i
Valpolicellas vinfält. Corvinone ger färg- och tanninrikare
viner.
Cot. En synonym till Malbec i Loire,
där den odlas i liten skala (men sällan mognar).
Counoise. Sydfransk
rödvinsdruva med pepprig och kryddig karaktär. Tillåten
i Chateauneuf och ingår i i en del blandningar, men anses
svårodlad.
Criolla. Argentinsk vitvinsdruva som
planterades av de första europeiska invandrarna och fortfarande
täcker stora arealer. Låg kvalitet. Se även Pais och
Mission.
Croatina. Italiensk
rödvinsdruva från nordvästra delen av landet. Ger
tilltalande, mjuka och fruktiga viner. Kallas Bonarda i Gattinara och
Ghemme.
Crouchen. Neutral grön
druvsort, ursprungligen från Frankrike. Finns kvar i Sydafrika
där den oftast kallas Cape Riesling.
D
Delaware.
Amerikansk hybrid som används i New York Stae och i Japan. Mindre
"foxy" smak än Concord.
Dimiat. Grön bulgarisk
druva, utbredd i de södra och östra delarna av landet. Ger
enkla viner, oftast mer eller mindre söta.
Dolcetto. Rödvinsdruva från Piemonte som
ger oftast ger lättare, friska viner med trevlig fruktighet.
Hög kvalitet kräver beslutsam vinmakare, men ofta får
den växa på sämre lägen eftersom den mognar
snabbare än Barbera och Nebbiolo. Vinet får emellertid
mörk färg och doft av mörka bär.
Dornfelder. Tysk
rödvinsdruva med komplicerad stamtavla. Vinet däremot är
fruktigt och okomplicerat, och rankorna ger hög avkastning. Odlas
även i England.
Duras. Blå druva
från sydvästra Frankrike, blandas med Negrette och Fer.
Durif. En blå druva som
är en korsning mellan Syrah och Peloursin. Togs
fram på 1880-talet av en Dr Durif i Sydfrankrike, där den
nästan helt försvunnit nu. Lever kvar i Australien och i
kalifornien, där den har blandats ihop med Petite Sirah.
E
Ehrenfelser. Grön,
tysk korsning mellan Riesling och Silvaner som mest odlas i Pfalz och
Rheinhessen. Den är ganska god men har låg syra.
Elbling. Syrarik druva som växer i norra Moseldalen och i
Luxemburg. Används mest till mousserande viner.
Encruzado. Viktigaste gröna druvan i portugisiska
Dão. Passar för eklagring och kan ge intressanta viner.
Erbaluce. Grön druva från Piemonte med lång
historia. Den har hög syra och passar att göra söta
viner av. God kvalitet.
Esgana Cão. Madeiras Sercial kallas Esgana Cão
när den odlas på portugals fastland. Hög syra har gett
den namnet, som betyder "hundstrypare".
Espadeiro. Är källan till de röda Vinho
Verde-vinerna, lätta och syrliga även de.
F
Faberrebe. Kallas också Faber. Grön
korsning som mest odlas i Rheinhessen för sin goda syras och
höga sockerhalts skull. På nedgång.
Falanghina. Italiensk vitvinsdruva av god kvalitet som odlas i
Kampanien och bl a ger goda söta passitoviner. Det antika
Falernum-vinet kan ha varit gjort på denna druvsort.
Favorita. I Piemontes Langhe- och Roerodistrikt odlas denna
vitvinsdruva som ger viner med god syra men ganska svag doft. Liknar
Vermentino.
Fendant. Synonym till Chasselas i schweiziska Valais.
Fer. Bra druvsort i sydvästra Frankrike som blandas med
strävare sorter och ger en trevlig smak av röda bär.
Fernaõ Pires. Portugals troligen mest odlade gröna
druva. Den ger viner av olika typ, allt från mousserande till
ädelsöta. De bör drickas unga.
Feteasca. Östeuropeisk druva av hyfsad kvalitet. Odlas mest
i Rumänien, men även i Bulgarien, Ungern, Ukraina. Två
olika varianter finns, Alba och Regala. Den senare betraktas som den
bättre.
Fiano. Intressant kvalitetsdruva från syditalien,
främst Kampanien. Vinerna kan bli fylligt fruktiga och nötiga
med fin doft av honung, blommor och kryddor.
Folle Blanche. Snabbt försvinnande druva i västra
Frankrike. Odlas fortfarande i västra Loire, men minskar även
här. Neutral smak och hög syra.
Frappato Nero. Mjuk siciliansk rödvinsdruva som ger
charmiga, lättdruckna viner. Blandas ofta med andra druvor.
Freisa. Rödvinsdruva från Piemonte med karaktär.
Ger viner i olika stilar, men med hög syra, doft av röda
bär och ofta en liten bitterhet i slutet.
Furmint. Grön
kvalitetsdruva från Ungern som ger det välkända och
högkvalitativa Tokajervinet. Den växer även i
Österrike, Slovenien, Rumänien och Kroatien, så
ursprunget är oklart. Torra versioner är ovanliga, men de kan
också vara förnämliga; komplexa och lagringsdugliga med
bra syra. Tokajer har ofta en bränd ton i smaken som annars
är aprikosfruktig, med inslag av honung och marsipan.
G
Gaglioppo. Intressant, gammal druvsort i
Kalabrien. Ger personliga, ofta sträva och robusta rödviner
med mycket färg och bra syra. Bra kvalitet.
Gamay. Fransk rödvinsdruva som framför allt ger det
välkända beaujolaisvinet. Odlas också till viss del i
Schweiz och Italien, liksom i Kanada och
Nya Zeeland. Lätta men fruktiga viner med bra friskhet.
Nästan allt beaujolaisvin görs med kolsyrejäsning, macération carbonique.
Gamza. Pseudonym
för Kadarka, se denna.
Garganega. Viktigaste druvsorten i Soave. Om den odlas med
omsorg kan den ge mycket bra viner, med struktur och finess och en fin
mandelton i smaken. Lär vara släkt med Italiens
Grecanico-druva.
Garnacha/Grenache. Världens mest odlade druva, växer
framför allt på vidsträckta arealer i Spanien och
södra Frankrike, men även i Australien, på Sicilien och
Sardinien, i Chile, Argentina, Sydafrika och Kalifornien. Älskar
värme och kan uppnå mycket höga alkoholhalter. Skalen
har inte så mycket färg och låg avkastning krävs
för att ge vinet struktur, färg och koncentration. Oxideras
också lätt vid slarvig tillverkning. Huvuddruva i
Chateauneuf-du-Pape och Gigondas liksom i spanska Priorat. Ger
gärna en varm, örtkryddig karaktär åt vinerna.
Passar bra att göra rosévin av.
Garnacha Blanca/Grenache Blanc. Växer i nordöstra
Spanien, och i distriktet Alella är den den viktigaste druvan.
Förekommer också rätt allmänt i Sydfrankrike (fr a
i Ch'neuf och Côte du Rhône). Kan ge tilltalande men
sällan spännande viner.
Gewürztraminer. En verkligt aromatisk grön druva,
eller snarare brunrosa eller ljust rödviolett, och det märks
i de viner där musten haft skalkontakt, de får en rätt
djupt gul färg. Den ger viner med doft av litchi, aromatiska gula
äpplen, rosor, niveakräm, mangofrukt mm. Bästa vinerna
görs i Alsace men den blir bra även i tyska Baden och Pfalz,
och det görs en hel del i Italien, Nya Zeeland, Australien, Oregon
m fl distrikt.
Godello. En intressant spansk grön kvalitetsdruva,
framför allt odlad i NV Spanien, men inte vanlig. Är samma
druva som den portugisiska Verdelho. Ger ungefär samma
smakupplevelse som Albariño men med lite högre syra.
Gouais Blanc. Denna okända och närmast helt
försvunna franska gröna druvsort har med hjälp av
DNA-analyser visat sig vara (tillsammans med Pinot Noir) ursprunget
till inte mindre än 16 moderna druvsorter, bl a Aligoté,
Auxerrois, Chardonnay, Gamay och Melon de Bourgogne. Själv
växer den bara kvar på ett ynka vinfält i Rutherglen i
nordöstra Victoria i Australien.
Graciano. En smakrik och högkvalitativ rödvinsdruva i
Rioja, tyvärr odlad i liten omfattning eftersom den är
känslig, nyckfull och lågavkastande. Några odlare
gör intressanta endruvsviner av den (ex. Viña Ijalba) men
bäst kanske den gör sig i blandning med andra druvor. Ger
mjuka, kryddiga och snabbmognande viner på egen hand.
Grauburgunder. En synonym till Pinot Gris. Se denna.
Grecanico Dorato. Grön druvsort från Sicilien som ger
goda viner med en liten bitterhet
Grechetto. Grön italiensk druvsort från Umbrien.
Blandas oftast och spelar en viktig roll i bättre orvietoviner.
Ger fin Vin Santo.
Greco Bianco / Greco di Tufo.
Syditaliensk, gammal druvsort som ger friska och livliga viner med viss
smak av persika och exotiska frukter.
Grignolino. Norditaliensk
druvsort från Piemonte. Ger lätta och bleka rödviner
som ändå är förvånansvärt sträva.
Det beror på att druvskalen är ljusa och kärnorna
många och stora i den här druvan, som därmed är
svår att vinifiera till balanserade viner. Medelmåttig
kvalitet.
Grillo. Siciliansk druvsort som används i marsalavinerna.
Robust och citrusfruktig.
Grolleau. Ganska tråkig druvsort som ingår i
rosévinerna från Loiredalen. Inte tillåten i
röda viner.
Gros Manseng. Intressant fransk kvalitetsdruva i Béarn,
Jurancon och Gascogne. Lättodlad men svårvinifierad,
måste behandlas varligt för att ge bra vin. Djupt
färgad och kan ge svagt rosatonade, friska viner, som blir
smakrika om druvorna plockas fullt mogna. Dessa kan också
angripas av botrytis och ge fina söta viner. Speglar tydligt
terroiren.
Grüner Veltliner. Österrikes viktigaste druva,
täcker en trededel av landets vinodlingsareal. En kvalitetsdruva
som som kan ge kraftfulla men välbalanserade viner med personlig,
kryddig karaktär, men lika ofta vinifieras den till friska och
lättsamma, grapefruktiga viner att drickas unga. De bättre
vinerna utvecklas väl på flaska och blir honungsaktiga med
mognad. Citrus, örter och peppriga, kryddiga toner är
också framträdande. Växer också i Tjeckien och i
Ungern. Tre andra Veltlinerdruvor växer också i
Österrike, varav Frühroter Veltliner är den minst
ovanliga.
Gutedel. Mest känd som Chasselas, men i Baden växer
den under detta namn. Är den ena föräldern till
Müller-Thurgau, har det nyligen visat sig.
H
Harslevelü. Den
näst viktigaste tokajerdruvan. Som torr ger den fruktiga viner med
ton av fläder. Finns också i Slovakien och Sydafrika.
Hondarrabi Beltza. Blå druva i spanska Baskien. Ger
friska, syrarika viner som passar bäst att drickas unga.
Eventuellt släkt med Cabernet Franc.
Hondarrabi Zuri. Grön druva som växer (och dominerar
stort) i de baskiska distrikten. Ger lätta, friska viner som skall
drickas unga.
Humagne Blanche. Neutral schweizisk druvsort som ger friska och
rätt fylliga vita viner. Har odlats i Valais i 1000 år.
Huxelrebe. Grön, tysk druva som korsades fram 1927. Finns
fortfarande ganska rikligt i Pfalz och Rheinhessen även om den
verkar vara på nedgång. Får lätt höga
sockerhalter och görs ofta till sött vin. Ger ganska bra
viner i England.
I J
Inzolia. Grön druva
från Sicilien som oftast blandas med Catarratto eller Trebbiano.
Ingick i den ursprungliga Marsalblandningen (tillsamm. med Grillo)
Jaen. Den näst mest odlade druvan i Dão, efter Baga.
Låga halter av syra och tannin, och blandas därför
oftast med andra, kraftfullare druvsorter.
Juan Garcia. Blå druva från Zamora-regionen i Castilla y Leon i Spanien, allmänt planterad. Nyare forskning har visat att den kan ge kvalitetsviner.
K
Kadarka. Det ungerska tjurblodet, Egri Bikavér,
är gjort på denna druva. Den är nu på
nedgång. Kan med låg avkastning ge goda, kraftiga
rödviner.
Kéknyelu. Grön, ungersk druva som kan ge hög
kvalitet men som inte odlas i någon större omfattning.
Kékoporto. Ungersk synonym för Blauer Portugieser.
Kerner. Känd tysk druvkorsning (Trollinger x Riesling).
Odlas mest i Pfalz och Rheinhessen, men även i Württemberg
och Mosel-Saar-Ruwer. Ingår ofta i liebfraumilch men kan bli till
bra vin på egen hand också. Liknar något
rieslingdruvan i karaktär.
Klevner. Ett namn som används för flera druvsorter i
Alsace och Tyskland! Klevener de Heiligenstein är dock Savagnin
Rosé.
L
Lagrein. Blå druvsort från nordöstra
Italien, Trentino-Alto Adige. Ger fylliga viner med djup färg men
ganska låg tanninhalt. Lagreinviner har tills helt nyligen inte
funnits att köpa i Sverige, men nu har det kommit ett par sorter.
Lambrusco. Välkänt vin som säljs i massupplaga
görs av druvan med samma namn. I Italien är den oftast torr,
medan exportversionen sötas. Det finns flera olika varianter av
lambrusco-druvan och de växer i Modenadistriktet i Emilia-Romagna.
Lemberger/Limberger. Det tyska namnet på
Blaufränkisch.
Len de L'El. En lokal och rätt ovanlig vitvinsdruva som
endast odlas i Gaillac i sydvästra Frankrike. Namnet betyder "utom
synhåll".
Limnio. En fortfarande
vanlig blå druva i Grekland, används mest i blandningar.
Listan Negro. Rödvinsdruva på kanarieöarna som
ger mjuka och tilltalande viner, ensam eller i blandning med andra
druvor
Lladoner Pelut/Garnacha Peluda. Luden Garnacha alltså.
Stocken mindre känslig för röta men vinet påminner
mycket om vanligt grenachevin.
Loureiro. Vanlig grön druva i portugisiska Vinho
verde-distriktet och i angränsande Rias Baixas i Spanien (som
Loureira).
M
Macabeo. Neutral vitvinsdruva från norra Spanien och
franska Languedoc-Roussillon. Är synonym till Viura, Riojas
gröna druva. Används ofta till Cava, både i Katalonien
och i andra delar av Spanien. Känslig för röta,
föredrar varmt, torrt klimat.
Madeleine Angevine. Grön hybriddruva som odlas i England,
ger aromatiskt, gräsigt vin. Flera olika druvor kan odlsa under
detta namn
Malbec. Argentinas speciella druva, som dock härstammar
från Frankrike, där den odlas i Bordeaux (sparsamt), i
sydväst och i Cahors, där den dominerar blandningarna. Medan
den nästan har försvunnit i Bordeaux, så har den blivit
en succé i Argentina. Ger ganska mjuka, fylliga och smakrika
viner med rik, plommonaktig fruktighet. Bra kvalitet alltså.
Malvasia/Malvoisie/Malmsey. Det här är lite
snårigt att reda ut, men Malvasia tycks vara en druva som kan ge
både gröna, rosa eller röda druvor, beroende på
vilken undervarietet man talar om. Den växer i fr a Italien
där den oftast blandas med Trebbiano eller andra druvor. Den
franska Malvoisie verkar mer sällan (eller aldrig)vara äkta
Malvasia, utan bara ett namn på en rad olika lokla drucsorter.
Madeiras Malmsey betecknar mer en viss stil på vinet (druvan
är däremot ofta Tinto Negra Mole). Smaken är fyllig och
lite fet och mjuk med aprikosliknande frukt. Vinet bör drickas
ungt.
Malvasia Nera. En blå variant av Malvasia som ger rika,
plommonfruktiga viner och odlas i skilda delar av Italien, både i
norr och i söder.
Mammolo. Doftrik druva som som fått sitt namn av Mammole, det italienska ordet
för violer. Tillåten i Chianti men har minskat mycket.
Mandelari. Ofta odlad grekisk druvsort som ger rustika viner med
mycket strävhet och kraft.
Marechal Foch. Populär fransk hybrid, inte tillåten i
Frankrike men mycket odlad i Kanada, New York State och även i
Oregon, där den svenske vinodlaren Lars Nordström brukar
några hektar. Hans bok Min vingård i Oregon kom ut för
några år sedan och är läsvärd. Druvan ger
mjuka, attraktiva rödviner som kan vara lite rökiga. Den
är uppkallad efter en fransk general från 1:a VK.
Maria Gomes. Synonym till Ferñao Pires i Bairrada i norra
Portugal.
Marsanne. Norra Rhonedalens viktigaste vitvinsdruva. Anses ofta
underlägsen Roussanne i kvalitet, men om avkastningen hålls
nere och druvorna får full mognad, så kan den ge
imponerande fylliga och smakrika viner av hög klass. De smakar
ofta bra men mer neutralt som unga och behöver ibland upp till 10
år på sig för att öppna sig efter ett ganska
långt, knutet stadium. Enklare Marsanneviner bör drickas
unga. Odlas också i övriga delar av Sydfrankrike, i Schweiz'
Valaisdistrikt, i franska Savoie och i Australien (Victoria).
Marzemino. Typisk norditaliensk rödvinsdruva som ger ganska
mörka, fruktiga men inte så fylliga viner med bra syra.
Påminner om en enklare Barbera eller Valpolicella. I Sverige har
den inte funnits så länge, bara något år.
Mauzac. Grön druva från sydvästra Frankrike som
ger slätstrukna vita viner men rätt goda mousserande, som
blanquette de Limoux.
Mavro. Cyperns mest odlade blå druva, men av ganska
låg kvalitet.
Mavrodaphne. Grekisk druva som ger fylliga, oftast söta och
förstärkta rödviner.
Mavrud. Traditionell bulgarisk rödvinsdruva som ger fylliga
viner med mycket av allt utom möjligen syra. Inte så
eleganta.
Mazuelo. En synonym till Carignan som används i spanska
Rioja. Där nyttjas den som inblandningsdruva som ger syra,
färg och tanniner till vinet men knappast elegans.
Melnik. Bulgarisk rödvinsdruva som ger viner med djup
färg, bra tanniner och rik smak. Utvecklas bra på ek. Bra
druva, men inte så många bra producenter.
Melon de Bourgogne. Det här är det det rätta
namnet på Muscadet, som ju egentligen är distriktet där
muscadet-vinet görs. Denna vitvinsdruva ger oftast ganska
neutrala, mycket uppfriskande viner som passar ypperligt till skaldjur.
Kom ursprungligen från Bourgogne i början av
1700-talet. Muscadetviner från Sèvre-et-Maine som
lagrats på sin jästfällning "sur lie" fram till
buteljeringen, anses som de bästa.
Mencía. Blå druva från nordvästra
Spanien som ger mycket friska och lite oborstade rödviner med drag
av hallon och svarta vinbär.
Merlot. Det här är en av världens stora och mest
spridda rödvinsdruvor, ursprungligen från Bordeaux, där
den är den mest odlade druvan. I framför allt St.Emilion,
Pomerol och de andra appellationerna på östra stranden av
Gironde/Dordogne, är den helt dominerande, även om
också Cabernet Franc spelar en viktig roll, i synnerhet i
St.Emilion. Kalifornien har haft en nu ganska lång
kärleksaffär med merlot, men kanske börjar
känslorna svalna av. Italien odlar mer och mer Merlot, och den har
på senare år visat sig ge stora viner i Toscana. Smaken
är mjukare och mer jordnära än Cabernets och kan liknas
vid plommon, russin, fruktkaka, kompost och jord. Vinerna är
fylliga, mjuka och sensuella. Château Petrus, ett av
världens mest berömda viner, görs till minst 95%
på Merlot.
Merseguera. Ganska neutral itvinsdruva från Valencia som används till vardagsviner för snabb konsumtion.
Meunier/Pinot Meunier. Viktig
ingrediens i de flesta standardchampagner är denna blå druva
som knoppas och mognar tidigt, vilket gör den populär.
Dessutom gör den att vinet mognar snabbare. Odlas även i
Tyskland under namnen Müllerrebe och Schwarzriesling.
Württembergs rosa specialitet, Schillerwein, görs av denna
druva. Ljus färg, hög syrahalt och lite rökig ton
kännetecknar viner på druvan.
Misket. Bulgarisk vitvinsdruva som ger viner med druvig doft och
smak.
Mission. Historisk druvsort som har odlats i USA och
Latinamerika alltsedan den fördes dit av franciskanermunskar.
Kallas också Criolla Chica (Argentina) och Pais (Chile). Ger
rustika viner utan någon som helst finess. På nedgång.
Molinara. En av druvorna i Valpolicella, används till
inblandning. Ger lätta och lättdruckna viner med ljus
färg och rätt hög syrahalt. På nedgång.
Monastrell. Synonym, se Mourvedre.
Mondeuse noire. Fransk rödvinsdruva som ger viner med ton
av plommon och mörka bär samt en viss bitterhet. Liknar den
italienska Refosco.
Monica. Sardisk rödvinsdruva som ger trevliga
lättdruckna vardagsviner med syrlig frukt som bör drickas
unga.
Montepulciano. Italiensk rödvinsdruva som inte bör
förväxlas med distriktet med samma namn. Ger
välbalanserade, fruktiga och goda viner som passar bra ihop med
ekfat, och som kan ge en fransk touche åt vinerna. Odlas i
mellan- och syditalien.
Morellino. Synonym till Sangiovese i Scansano i Maremma,
södra Toscana.
Morillon. Synonym till Chardonnay i Österrike (Steiermark).
Kallades förr också så i stora delar av Frankrike.
Moristel. Lokal blå druva
från Somontano i Spanien, blandas ofta med internationella
varieteter.
Morio Muscat. Aromatisk tysk
grön korsning mellan Silvaner och Weissburgunder (Pinot Blanc).
Vulgär.
Moscadello. Lokal variant av den gröna muscatdruvan som
odlas i italienska Toscana.
Moscatel. Muscatdruvan kallas så här på
iberiska halvön. Är då oftast Muscat d'Alexandrie.
Moscato Bianco. Synonym för Muscat Blanc à Petits
Grains i Italien där den odlas på de flesta håll och
ger viner i både torra och söta stilar.
Moschofilero. Aromatisk grekisk vitvinsdruva som påminner
om Gewürztraminer och Muscat, men med bättre syra. Kan
också göras som rosé.
Mourvèdre. Särpräglad rödvinsdruva av
hög kvalitet. Ger kraftfulla viner med hög tannin- och
alkoholhalt, ton av björnbär, kryddor, läder och ibland
lagård. Kallas också Mataro (Australien, Kalif.) eller
Monastrell (Spanien). Spanien är dess ursprung. Ganska
svårodlad och krävande, behöver mycket värme men
också kall, mager jord för att inte bli för vildvuxen.
Ger sitt bästa i Sydfrankrikes Bandol-distrikt.
Müller-Thurgau. Mycket odlad vitvinsdruva i Tyskland, var
ett tag den mest odlade druvsorten där. Nu på nedgång
inte bara där utan i de flesta länder/distrikt där den
odlas (Nya Zeeland, Österrike, England, Luxemburg, Oregon,
Norditalien. Är en korsning mellan Riesling och Chasselas (inte
Riesling och Silvaner som man tidigare trodde). Kan ge hyggliga viner
på bra lägen, men dessa är oftast reserverade för
Riesling.
Muscadelle. Grön druva som odlas i Sauternes som en (liten)
del i sauternesblandningen. Har en blommig och druvig arom och kan
lyfta blandningar. Bäst blir den i nordöstra Victoria,
där den kallas Tokay och ger ett mörkt, sött starkvin.
Muscadet. Synonym till Melon de Bourgogne. Se denna.
Muscardin. Rödvinsdruva med blek färg och attraktiv
doft som endast tycks finnas i Ch'neuf-du-pape.
Muscat. Det här är egentligen flera olika druvor. De
tre vanligaste heter Muscat d'Alexandrie, Muscat Blanc à Petit
Grains och Muscat Ottonel. De är alla blekt färgade och
lämpade till fräscha, druviga vitviner eller starkviner,
söta eller torra. Muscat anses vara en av de tidigaste och mest
ursprungliga druvorna. Den har en härligt druvig och exotisk doft
och ger viner av hög kvalitet.
N
Nebbiolo. Det här är en av de bästa och mest
personliga rödvinsdruvorna, och även en personlig favorit.
Men det är också en druva med tjurig och lite grinig
karaktär; absolut inte en lättodlad glad gamäng à
la Cabernet. "Nebbia" är ordet för dimma på italienska,
och kanske är det det speciella klimatet högt uppe
bland Piemontes kullar som gör att den når så
hög kvalitet just här men ingen annan stans. Den verkar
behöva en lång mognadstid för att druvaromerna ska
hinna utvecklas, dessa mycket speciella aromer av rosor, tjära,
anis, mint, lakrits, plommon, röda bär och en höstlig
ton av svampskog och tryffel. Smaken har en speciell struktur med
kraftfulla tanniner, hög syra och som ung inte särskilt
framträdande frukt, som gör att de bättre
nebbiolovinerna (Barolo och Barbaresco) ber om att få lagras.
Druvan odlas också till viss del i Kalifornien, men når
ännu inga högre höjder där.
Negramoll. Kanarieöarnas egen
blå druva som ger lätta, mjuka viner avsedda att drickas
unga.
Négrette. Blå druva från sydvästra
Frankrike som består av mer än hälften av blandningen i
Côtes du Frontonnais-appellationen. Ger mjuka viner med ton av
hallon som bör drickas unga.
Negroamaro. Namnet på denna syditalienska druva betyder
"svart bitter": Den ger mustiga och smakrika rödviner med kryddiga
smaker som smakar eklagrade utan att vara det. Salice Salentino och
Copertino var stora svenska favoriter innan Primitivo-vågen
började.
Nerello. Siciliansk rödvinsdruva som ofta blandas med Nero
d'Avola.
Nero d'Avola. Sicilianska rödvinsdruva som kommit på
modet de senaste åren. Ger mörka, robusta, lite jordiga men
mjuka viner som är lagringsdugliga tack vare en fin syra. Kan ge
hög kvalitet.
Neuburger. Österrikisk vitvinsdruva som ger viner i
både torra och söta stilar. Kan ge smakrika, kryddiga viner
som påminner om en bra Pinot Blanc. Är för övrigt
också en korsning mellan Silvaner och Pinot Blanc.
Nielluccio. Korsikansk rödvinsdruva som ger robusta och
kraftfulla viner med mycket tanniner. Sägs vara identisk med den
italienska Sangiovese.
Nuragus. Rikbärande grön druvsort på Sardinien
med historiskt förflutet, fördes dit av Fenicierna.
O
Olasz Rizling. Det ungerska namnet på Welschriesling.
Optima. Tysk korsning mellan Silvaner x Riesling och
Müller-Thurgau som får höga sockerhalter och
därmed lätt ger söta, men tråkiga, viner.
Orange Muscat. En sällsynt druva som bara växer i
Kalifornien, där Andrew Quady gör ett apelsinsmakande,
sött vin av den. Ej släkt med Muscat.
Oremus. Ungersk korsning mellan Furmint och Bouvier som
används till tokajer-framställning.
Ortega. Tysk korsning som lätt får höga
sockerhalter. Ointressant kvalitet. Odlas också i England, och
blir faktiskt bättre där, enligt Oz Clarke.
Ortrugo. Ovanlig italiensk vitvinsdruva från
Emilia-Romagna i centrala Italien. Kan blandas med Malvasia och
görs ibland mousserande.
P
Pais. Historisk druvsort som var en av de första att
planteras i Chile av europeiska invandrare. Finns kvar där i
södra delen av landet. Kallas också Mission (i Kalifornien)
eller Criolla Chica (Argentina). Osäkert om de alla verkligen
är samma druvsort.
Palomino Fino. Spansk grön, neutral druvsort som ger
tråkiga vita viner, men när den odlas i Jerezområdet
på den vita Albariza-jorden,
får jäsa under ett jästtäcke, flor, samt mognadslagras i ett
system av stora träfat där vin av olika ålder finns i
olika fat, en solera, ja
då ger den ett av världens stora viner, sherryn. Fino och
Manzanilla utvecklar båda ett flortäcke och dessa viner
får ofta en doft med inslag av jäst, medan de i soleran
mognadslagrade sherrytyperna Oloroso och Palo Cortado istället
får en utpräglat nötig doft som kan ha massor av
undertoner.
Parellada. En av de tre gröna druvor som odlas i spanska
Katalonien för framställning av mousserande vin gjort med
champagnemetoden, Cava. Har minskat i Penedes till förmån
för Macabeo och Xarel-lo, men odlas också i Costers del
Segre.
Pedro Ximénez. Dominerande druva i distriktet
Montilla-Moriles i Spanien. Ger mycket söta, fylliga viner med
tjock konsistens. För att koncentrera sötman i druvorna
brukar dessa torkas till russin innan de pressas. Odlas också i
Australien i viss utsträckning, blandas där med Palomino.
Periquita. En synonym för Castelão, se denna.
Perricone. Siciliansk rödvinsdruva som ger mörkt
röda, alkoholstarka viner.
Petit Courbu. Gammal druvsort från Gascogne i
sydvästra Frankrike där den ingår i blandningar i flera
vita viner.
Petit Manseng. Intressant kvalitetsdruva som liksom sin
större kusin Gros Manseng växer i sydvästra Frankrike
mellan Gascogne och Pyrenéerna. Passar speciellt bra att
göra söta viner av med sin blommiga, kryddiga fruktighet och
fina syra. Dess goda kvalitéer gör den alltmer
populär, trots låg avkastning och den sprider sig nu till
Languedoc och Kalifornien. Kan vara identisk med Spaniens
Albariño, anser vissa kännare.
Petit Verdot. Blå komplementdruva i Bordeaux. Tidigare mer
planterad men är mycket värmekrävande och mognar bara
under varma år. Bidrar med djup färg och fin violdoft i
blandningar, men odlas också för att bli vin på egen
hand i mindre omfattning, i Chile, Australien, Spanien och Italien.
Anses annars sakna en del elegans, men en del odlare i varma klimat
är entusiastiska.
Petite Arvine. Vitvinsdruva från Valais i Schweiz,
där den ger viner med livlig syra och ton av gräs och
mineral. Passar bra till söta viner, gjorda antingen på
druvor som angripits av ädelröta eller som torkats. Även
de torra vinerna blir eleganta och finessrika, tål dessutom
lagring bra.
Petite Sirah. Trots namnet är denna druva inte släkt
med syrahdruvan. Den är inte heller identisk med den franska Durif
(som man har trott) utan är i själva verket en
frösådd variant av den franska Peloursin. Namnet Petite
Sirah har använts för flera sorter, bl a den äkta Durif
och det mesta av Kaliforniens Petite Sirah är i sjäva verket
Durif. Men de är inte identiska. Låter det krångligt?
Det tycker jag också. Petite Sirah ger tanninrika, kraftfulla
viner med fin björnbärsfrukt och används mest i
blandningar eftersom den gärna blir för rustik på egen
hand.
Picolit. Grön druva från nordöstra Italien som
görs till söta viner. De brukar ha drag av persika och
aprikos, hos passitovarianterna även torkad frukt.
Picoutener.
Synonym för Nebbiolo som används på en del håll i
Piemonte.
Picpoul. Denna gamla sydfranska druva finns förutom i en
grön form även som "gris" (skär) och "noir" (blå).
Den senare, nästan utdöda varianten, ger viner med ljus
färg och dålig lagringskapacitet, även om de smakar
gott. Picpoul Blanc ger viner med hög syrahalt. Inte så
vanlig, används mest i blandningar.
Piedirosso. Syditaliensk druva, finns i några viner i
Kampanien. Har minskat.
Pigato. En grön italiensk druva från Ligurien.
Eventuellt besläktad med Arneis eller Vermentino vilka den liknar.
Namnet betyder prickig, och syftar på de mogna druvornas utseende.
Pignolo. En blå druva från Friuli som ger viner med
bra balans och frukt. Passar dessutom för lagring på barriques. Förtjänar att
bli återupptäckt. Uppges kunna vara samma druva som Pignola
från Valtellina-distriktet, men det är inte säkert att
det stämmer.
Pineau d'Aunis. Gammal blå druva från Loiredalen som
ger lätta, röda och roséviner. Ovanlig, används
mest i blandningar.
Pinot Beurot. Synonym till Pinot Gris i Bourgogne, där den
finns kvar i en del vingårdar.
Pinot Blanc. En grön druva från Alsace som
också odlas mycket i Tyskland som Weissburgunder och i norra
Italien som Pinot Bianco. Ger viner med ganska neutral personlighet;
prydlig, äpplig och lätt citrusartad frukt, ibland lite
honung, ganska bra syra och mycket passande till mat. Bra
allround-druva. Odlas också i Österrike, Kalifornien, Oregon
och Kanada.
Pinot Gris. En annan av de stora alsacedruvorna, och den som ger
de rikaste och fylligaste vinerna, gewurztraminer borträknat.
Från den senare skiljer den sig genom att inte vara någon
aromatisk druvsort. Med högst medelhög syra blir vinerna
fylliga och avrundade, med typisk honungston. Många brukar
känna en champinjonarom i vinet. Äpple, aprikos och kryddor
är andra smakingredienser som ofta hittas. Känslig för
ädelröta och ger därför fina Vendange Tardive och
SGN (Sélection de grains nobles).
Pinot Noir. De flesta odlarna i lämpliga klimatzoner
när en dröm om att lyckas med den här druvan. De stora
bourgognerna är naturligtvis förebilden. Pinot Noir ger viner
med bra syra, en frisk eller tyngre smak beroende på klimat och
mognad, doft av röda bär som hallon, jordgubbar, röda
vinbär, lingon, men även björnbär, plommon och
jordtoner. Ofta får de med mognad en ton av kokta eller
övermogna grönsaker, exempelvis kokt kål.
Fatkaraktär brukar ofta märkas som en kola- eller vaniljton.
Pinot Noir muterar lätt, och det finns ett otal olika kloner, som
var och en ger olika karaktär på vinerna. Bara i Côte
d'Or finns det minst 1000 olika kloner! Vinframställning och
klimat sätter tydlig prägel på pinotvinerna, som t ex
lätt blir syltiga i alltför varmt klimat. Australien, Nya
Zeeland och Kalifornien gör de bästa PN-vinerna utanför
Bourgogne (och Champagne).
Pinotage. Rödvinsdruva från Sydafrika, en korsning av
Pinot noir och Cinsaut. En robust druva. Inte det minsta
finkänslig. Kraftfull däremot, med massor av frukt som drar
åt banan, plommon och björnbär, ofta med en bränd
ton av rök, tjära eller lakrits. Kan ge hög kvalitet.
Förr var det vanligt med beska eller flyktig syra i vinerna, det
förekommer mer sällan nu. Inte mycket odlad utanför
hemlandet.
Plavac Mali. Den här kroatiska rödvinsdruvan
räknas som en av förfäderna till Zinfandel. Kan ge
liknande fylliga och robusta viner av god kvalitet.
Portugieser. Blå druva, vanlig i tyskland och
Österrike. Kallas Blauer Portugieser i Österrike. Ger mest
lätta och mjuka viner utan större struktur.
Poulsard. Känslig, blekröd druva som odlas i Jura i
Östra Frankrike. Ger bleka viner på egen hand men blandas
ofta med mörkare druvsorter.
Pressac. Synonym till Malbec i östra Bordeaux (St Emilion,
Fronsac). Se också Malbec.
Prieto Picudo. Intressant men ganska ovanlig druva från
León i Spanien. Ger fylliga viner med djup färg.
Primitivo. Syditaliensk rödvinsdruva som blivit ordentligt
på modet, inte bara här i Sverige. DNA-tester har visat den
vara identisk med Kaliforniens Zinfandel, vilket den numera ibland
också kallas hemma i Apulien. Ger fylliga, ganska alkoholrika
viner med jordiga fruktdofter och mycket smak.
Procanico. En ganska karaktärsfull undervarietet till
Trebbiano som odlas i Umbrien.
Prosecco. En vitvinsdruva som ger ett friskt och neutralt, ofta
mousserande (charmatmetoden), vin med samma namn. Odlas i norra italien.
Prugnolo Gentile. Synonym till Sangiovese i Vino Nobile-zonen.
Ger ganska fylliga, eleganta viner utan alltför djup frukt, ofta
mer lika Chianti än Brunello. Se också Sangiovese.
R
Rabo de Ovelha. Vanlig portugisisk
vitvinsdruva som ger alkoholrika men finesslösa viner.
Raboso. Blå druva från
nordöstra Italien. Ger lite charmlösa rätt hårda
viner med mycket tannin och syra. Förekommer också i
Argentina.
Ramisco. Sällsynt blå
druvsort från Colares i Portugal. Växer på oympade
stockar i sandfält vid atlantkusten, mycket udda! Ger mycket
sträva viner som klarar lång lagring (har själv druckit
över 30-åriga viner).
Refosco. En blå druvsort
från norditalien som ger gräsigt fruktiga viner med hög
syra och ibland lite hårda tanniner. Olika varianter
förekommer, men den som kallas Refosco dal Peduncolo Rosso
räknas som den bästa. Odlas också i Grekland.
Reichensteiner. En nyare (1939) tysk
korsning som är lättodlad och härdig, men tyvärr
karaktärslös och tråkig. Odlas främst i
Rheinhessen, men även i England.
Ribolla Nera. En norditaliensk
rödvinsdruva. Synonym för Schioppettino (se även denna).
Rieslaner. En korsning mellan
Silvaner och Riesling från 1921. Odlas främst i Franken och
kan ge trevliga viner om den får mogna ut.
Riesling. En av de allra bästa
gröna druvorna. Härstammar från Tyskland där den
är känd åtminstone från 1400-talet. Även i
Alsace har den mycket gamla anor. Odlas f ö mycket i
Österrike, en del i Australien (Clare Valley, Eden Valley) och
Sydafrika. Har i korsning med fr a silvaner givit upphov till en rad
nya druvsorter. Ger minst lika fina söta som torra viner, på
grund av dess mottaglighet för ädelröta. Passar
bäst i svalare klimat. Där kan vinterkylan också ge
tillfälle att skörda frusna druvor till eiswein.
Riesling har en "spetsig" struktur med hög, fin syra, som ung
ibland nästan rivande och då tämligen onjutbar, som
mogen ger den elegans och ett långt liv åt vinet. Doften
är först citrusaktig, blommig, med en frukt som drar åt
lime, aprikos eller persika, även gröna äpplen. Med
ökande mognad
får doften allt större inslag av jord, mineral och
oljeskiffer eller vad man brukar kalla petroleum, en doft som
påminner om diesel. Enkel riesling kan konsumeras vid 1-3
års ålder, medan den högklassiga gärna bör
få mogna i minst 5 år, gärna 10. De bästa
håller för lång lagring. Detta gäller viner
från Tyskland, Alsace och Österrike. Nya
världen-riesling mognar i allmänhet lite snabbare.
Riesling Italico. Synonym för
Welschriesling i italien där den är ganska utbredd. Se
för övrigt Welschriesling.
Riesling Renano. Den italienska
synonymen för äkta Rheinriesling.
Se ovan!
Rivaner. Synonym för
Müller-Thurgau, tidigare mest använd i Luxemburg (där
den odlas rätt mycket). Numera ser man detta druvnamn allt oftare.
Rkatsiteli. Grön druva, mycket vanlig i framför allt Georgien, men även i angränsande republiker. Ordinär kvalitet, ger trevliga men neutrala viner.
Robola. Syrarik, grön druva i
Grekland, densamma som den italienska Ribolla.
Roditis. Också en grekisk
vitvinsdruva. Har bra syra och kan ge intressanta viner. Ingår
ofta i retsinablandningen tillsammans med Savatiano.
Rolle. Rätt vanlig vitvinsdruva
i Sydfrankrike, blandas oftast med andra lokala varieteter men kan ge
karaktärsfulla viner på egen hand.
Rondinella. Ingår i
Valpolicellablandningen, men dess mest uppskattade egenskaper är
resistens mot sjukdomar och hög avkastning.
Roriz eller Tinta Roriz är
synonym för tempranillo i portugisiska Dourodalen. Ger där
kraftiga, tanninrika viner med mycket frukt.
Rosenmuskateller. Ovanlig
mörkrosa muscatvariant i Alto Adige som lär ge viner med
utsökt väldoft.
Rossese. Blå druva från
italienska Ligurien. Ger örtiga viner med bra frukt.
Rossola nera. Druvnamn som
används för troligen tre olika rödvinsdruvor i olika
delar av Italien.
Rotgipfler. Vitvinsdruva med rosa
skal som ger fylliga, kryddiga, ofta halvtorra eller söta viner i
österrikiska Thermenregion. Blandas ofta med Zierfandler.
Roussanne. Karaktärsfull
rhonedruva som ger både fylliga och finessrika vita viner i
Hermitage och Châteauneuf-du-Pape. Blandas ofta med andra
varieteter, fr a med Marsanne i norra Rhone och med med Clairette,
Bourboulenc och Grenache Blanc i södra Rhone. Har upplevt en
renässans på senare år och också blivit
vanligare i Kalifornien, Australien och Italien. Vinerna på den
bör drickas antingen unga eller väl
lagrade, minst 7-8 år.
Roussette. Grön kvalitetsdruva
från franska Savojen som mycket liknar den ungerska Furmint.
Blandas ofta med Chardonnay.
Ruländer. Synonym för
Pinot Gris i Tyskland, där den även kallas Grauburgunder. Ger
mindre kryddiga, oftast helt torra viner än i Alsace.
S
Sagrantino. Kraftfull
rödvinsdruva som ger fruktiga och tanninrika viner av bra
kvalitet. Har en egen DOCG i Montefalco. En del ännu kraftfullare
passitovarianter görs också.
St-Émilion. Faktiskt en
synonym för den neutrala gröna Ugni Blanc som bl a odlas
för destillation till cognac.
Sämling 88. Österrikisk
synonym för Scheurebe. I Burgenland görs det fina söta
viner av den här druvan.
Sangiovese. En av de stora
rödvinsdruvorna, och den viktigaste i sitt hemland Italien. Ger
viner med hög syra, gärna framträdande tanniner och
körsbärslik fruktighet med kryddiga drag. Nya kloner och
odlingsmetoder liksom en mer förfinad framställning med bl a
lagring på nya fat, har snabbt förbättrat kvaliteten
på vinerna, och de bästa Chianti och Brunello di Montalcino
är viner i snudd på världsklass. Det är en
senmognande druva som behöver värme och den odlas mest i
mellersta Italien, framför allt i Toscana, där de bästa
vinerna också görs. Odlas inte så mycket utanför
Italien, men en del odlingar finns i Argentina, Frankrike (Korsika),
Rumänien och USA. Har traditionellt blandats med andra druvor, men
allt fler endruvsviner görs idag. Brunello, Prugnolo Gentile och
Morellino är synonymer som används i olika toscanska distrikt.
Sauvignon Blanc. En av de mer
framträdande och allmänt spridda vitvinsdruvorna är den
syrarika, örtiga, gräsiga och rent av grönsaksaktiga
Sauvignon Blanc. Den här karakteristiken gäller för
svalare regioner. Vid hög mognad kan frukten bli mer tropisk med
inslag av framför allt passionsfrukt. Fatlagrade versioner
får en rostad ton som ibland döljer druvkaraktären. De
flesta är emellertid friskt aptitretande. Hemorten är franska
Loire men den trivs lika bra på Nya Zeeland. Odlas också
mycket i Chile, Sydafrika, Bordeaux, men allra mest i Moldavien(!) En
kosmopolitisk druva vars berömmelse, och goda kvalitet, är av
sentida datum. Har konstaterats vara en av föräldrarna till
Cabernet sauvignon, vilket namnet också antyder.
Sauvignonasse. Chilensk druva som
ursprungligen importerades från Bordeaux på 1800-talet, och
länge fanns blandad i fälten med den äkta Sauvignon
Blanc utan att man från odlarnas sida var medveten om att det var
en helt annan druvsort. Först i början av 1990-talet
uppdagades det rätta förhållandet. Denna sort kallas
också Sauvignon Vert och ger viner som inte liknar den äkta
Sauvignon särskilt mycket.
Sauvignon Gris. Eller Sauvignon
Rosé. En variant av Sauv Blanc med rosafärgade skal, ger
mindre aromatiska men eleganta viner.