Provat i december

1/12 Clay Station Viognier 2001. Till stekt makrill blev det en halv flaska av denna charmör, trots munskänksprovning till kvällen. Urtypisk med nästan parfymerad, blommig fruktighet. Smakade bra också idag men det hade passat bättre med ett neutralare vin till maten. Se också 2/11.

1/12. Munskänksprovning, julklappsviner

Moulin Touchais 1988. Rel. ljust gul. Lite yllig doft, mineral. Rätt fyllig, söt, frisk, bra smak med lång, ljuvlig eftersmak. Fortfarande ung och lite knuten, framför allt i doften. 16p. (169:-). En ständig glädjekälla bland söta viner, denna Coteaux du Layon som normalt ej är gjord på botrytiserade druvor.

Château Villefranche 2000. Ganska gul färg. Botrytisdoft med honung och blomsteräng. Ganska fylligt, sött vin med balanserad syra och rätt lång eftersmak. 15p+. Vinet var alltför varmt vid provningen men kvaliteten sken ändå igenom. Bättre än jag förväntade mig och bättre än vid förprovningen på styrelsemötet den 20/11.

Château Mont-Redon 1999. Ungt blåröd färg. Fruktig doft med röda bär och plommon, känns rätt komplex med inslag av dovare mognadstoner som väntar i bakgrunden. Rätt fyllig, lite sträv, eldig smak; fortfarande en aning kärv, men med lång och lovande, läcker eftersmak. Sluter sig under provningen men öppnar sig åter. Drickbar nu, men vinner på lagring i 2-5 år. 16p (197:-, årg 2000).

Charles Heidsieck NV, mis en Cave 1996. Ljust gulgrön färg. Liten, fruktig doft, aptitretande, ”kexig”, päronton. Ung smak med hög syra, rätt lång och syrlig och fortfarande lite blyg, men balanserad och god med bra längd. 15.5p+.

Cossart Gordon Bual 5 years old. Ljust brun med grön kant. Mycket nötig doft; mandel, bränd karamell, dadlar. Eldig, kraftig, nötig, intensiv smak med längd. 15.5p.

2/12. Le Busche 2000. Liten, nötig men även fruktig, druvig doft. Varm, eldig, fyllig, rätt intensiv smak med viss balans och rätt bra längd. En aning av ekig kärvhet i avslutningen, men också tydlig, läcker nötighet. 14p. Kanske lite överekad idag. Se också 23/11.

3/12 Dos Cortados Rare Old Dry Oloroso (Williams & Humbert). Ljust gulgrönbrun färg. Mycket spännande, komplex doft med sälta, nötighet, torkad frukt, i bakgrunden lite lätt brända, rostade aromer, tändsticksplån. Eldig, lång och mycket, mycket god smak, komplex men kanske inte fullt så finessrik som doften, med lång, uppfriskande, bentorr och mycket aptitretande eftersmak. En härlig sherry. 16.5p.

Vin 1. Gul färg. Ädelröta och honung i doften. Mycket söt smak som något övertrumfar syran kanske? Ej förstärkt! Kort eftersmak. (Riesling Eiswein, Wurttemberg, producent?) 13.5p. Ingen stor Eiswein i mitt tycke! Endast 8 % alkohol, bidrar till den korta eftersmaken.

Vin 2. Medelmörkt brunröd. Port? Plommon och russin i doften, med bränd ton. Eldig, intensiv, bra smak. Bra syra, knappt någon strävhet. LBV Port. (Rivesaltes, Ch Cap de Fouste). 16%. 15.5p. LBV Port brukar ha en del strävhet, är också vanligen mörkare i färgen.

Vin 3. Ljust brun eller brunorange. Tobak? Knäckig doft, russin, ganska ”bred”. Mycket söt, eldig smak med bränd ton. Madeira, Malmsey. (Vecchioflorio Marsala 1998) 18%. 14.5p.

Vin 4. Ljust brun med gul kant, varmare än föreg. Märklig, oxiderad doft med ton av skämda, exotiska frukter. Fatton också? Oerhört söt, simmig, trögflytande, med viss, stickig syra, oxiderad. Sherry Px? Oxiderad, äckligt söt och obalanserad,  odrickbar. (Santorini Vinsanto) 11% En grekisk Vin Santo som var bland det värsta jag smakat på mycket länge! 4p.

Vin 5. Fint ljust brungulröd. Aningen bränd doft. (Mycket) söt, frisk, rätt lång smak, inte så alkoholstark. Vin Santo? (Vecchioflorio Marsala 1998). Nej, inte nu igen! Tyckte den kändes mindre eldig denna gång!

Vin 6. Blaskig, ljust brungul färg (lite upprörd fällning). Knäckig, lite bränd, nötig, karamellig doft. Lång, torr, fin smak med bra längd. 15.5p. (Dos Cortados Rare Old Dry Oloroso) 19.5%. Gjorde sig inte riktigt i sällskapet, fick kanske därför lägre betyg än 3/12.

Vin 7. Rel. Ljust gul. Ädelröta, saffranston., kanske lite ”yllig”, mineralton, mandel. Ej förstärkt, halvsöt smak med en aning kärvhet. Chenin Blanc? (Vin Santo d’Altesi 1990, Altesino). Komplex men inte så rik. 14p.

Ja, det var inte många rätt där…det märks att man varken dricker eller provar så mycket söta viner.

13/12. Santa Christina 2001. Trevligt örtig och bärig doft, som att sitta i en varm skogsbacke efter blåbärsplockningen och dofta ner i hinken. Ung smak med ganska framträdande syra, opretentiös men god. 12.5p.

14/12. Blindprovning hos Rapps. Trevlig samvaro, god mat.

Vin 1. Ljust gul. Grön, fräsch doft med karaktär av grön frukt och citrus. Frisk, bra, fräsch smak med ganska hög syra, någon mineralton och viss fyllighet, ganska lång. (Petit Chablis Domaine Sainte Claire 1999, Brocard) 14p. Av beskrivningen att döma en typisk chablis, ändå trodde jag att jag provade en Loire! Det har hänt tidigare…

Vin 2. Fylligare gul. Även här en frisk, fräsch, grön doft av lätt omogen frukt. Fylligare smak än doft, bra men balanserad syra, tydlig chardonnayton (lite fat?) och bra längd. 15p. (Marestel, Roussette de Savoie 1999, Barlet Raymond et Fils). Denna goda Savoie fanns på Systembolaget under 2001, kostade 99:-! Vinet Roussette de Savoie görs på Roussette, Mondeuse Blanche och Chardonnay (max 50%).

Vin 3. Fylligt gul färg. Fatig doft med ton av kaksmulor, torkad frukt ( bl a fikon) och en aning kola. Syrlig smak som också är lite sträv, ganska kraftfull men har för lite frukt, saknar riktig balans. Kommer den med ytterligare lagring? Jag tvivlar. 13.5p. (Saint-Aubin 1er Cru ”Pitangeret” 1996, Ch de Chassagne-Montrachet).

15/12 Blindprovning hos Kaj Sundqvist. Italienska röda.

l. Medelmörkt röd med någon blåton. Fin, klar, fruktig körsbärsdoft (moreller). Frisk, bra, men också lite sträv, rätt lång smak. Valpolicella? 14p. (Rosso di Montalcino 1998, Lisini) 121:- Mycket annorlunda, jämfört med den 20/10. Och nej, Valpolicella upplevs sällan som ”lite sträv”.

ll. Knappt medelmörkt röd. Dovare doft med jordig ton åt rotfrukt till, även mineral, röda bär. Sträv, på tandköttet sammandragande smak med ton av röda bär. Vino Nobile? Nej, Nebbiolo. (Gattinara 1997, Travaglini) 13.5p. Köpt på plats i Piemonte.

lll. Knappt medelmörk, moget rödbrun. Knuten doft som efterhand öppnar sig i glaset med torkad frukt och kryddor. Redigt sträv smak med viss kraft, längd och mognad. Min egen Ciro. 14p+ (Duca Sanfelice, Ciro Rosso riserva 1995, Librandi).

lV. Ljust rödbrun färg. Mycket återhållen doft av röda bär, fr.a röda körsbär. Lätt, ganska frisk, sträv smak med rätt kort, syrlig eftersmak (surkörsbär). Chianti. 11p. (Gattinara 1995, Bianchi) Ett vin som borde ha druckits ungt.

V. Medelmörkt blåröd. Källaraktig, jordig ton i doften, med mineral och rotfrukt men även blåbär och godis. Ganska stadig, bra, rätt sträv smak med lite jordiga toner även här. Bra längd. Nero d’Avola? 13.5p. (A Mano Primitivo 2001) 72:-

Vl. Ganska mörkt röd med blåton. ”Dova” röda bär i doften, mörka körsbär. Bra, välbalanserad, frisk, lång, intensiv, ganska eldig smak, mkt fin. Ripassovin från Venetien. 15.5p. (Capitel di Roari, Amarone della Valpolicella 1997, Righetti) 149:-. Nej, inte ett ripasso, utan en äkta amarone.

Viner druckna under julen.

22/12 South Australia Chardonnay  2001(Wolf Blass). Ylle och melon i den lätt fatbetonade doften. Trevlig, bra smak med viss balans, men kanske lite för betonad syra. Tillsatt? Kändes inte helt integrerad i alla fall. 13.5p+ 

20/12 Château Brane-Cantenac 1990. Bra doft av svarta vinbär, plommon och örter. Smaken först vass och syrabetonad utan tillräcklig frukt, men återfick balansen med luftning och blev då riktigt trevlig men inte alls stor. 11→14.5p. Ett vin jag provade för 5 eller 6 år sedan (Munskänk/Osk.). Det var klart bättre då.

20/12 Peter Lehmann Barossa Grenache 2000. Örtig och lite bärig doft. Smaken reflekterar doften med örtighet, bra frukt och viss längd. 13.5p.

21/12 Tommasi Amarone della Valpolicella 1995. Relativt fylligt, eldigt vin som dock i viss mån saknade fokus, kändes lite spretigt idag. Helt mogen amaronedoft med mandelmassa, plommon och torkad frukt. Eldig, rätt lång smak som kändes obalanserad när vinet var för varmt. Frukten inte lika tät och levande som jag minns den från våren -01, då vinet var elegantare och mer sammanhållet, med bättre frukt och tanniner. 15p. Fick 16/16.5p vid provning april-01. Många amaroneviner delar problemet med en bristande tanninstruktur, vilket gör dem godast att dricka som unga. Om nu det är ett problem? Ett tips är att dricka denna Amarone vid ca 5 års ålder: Aktuell årgång: 1998 (214:-).

25/12 Château Musar 1989, till juldagens revbensspjäll. Ljust brunröd färg. Stor, yppig, klart volatil doft som först verkar tilltalande men sedan gränsande till stickig. Smaken har syraöverskott, har börjat tappa frukten, och eftersmaken är tämligen tom. En flaska som skulle ha druckits för länge se’n. 13p. En Musar -89:a som vi bjöds på hos Roger Lindbergh i våras var fantastisk, annars har de senast druckna Musarerna från 80-talets slut varit besvikelser, t o m en 88:a i somras som var helt oxiderad. Dessutom lär 90:orna ha ovanligt stora korkproblem. Drick upp 89:orna och kanske också 88:orna som helt klart har flaskvariationer. Ska själv snarast börja dricka av mina 88:or och 90:or.

27/12 Bonterra Chardonnay 2000. Relativt fyllig, eldig chardonnay med ton av tropisk frukt och päron, bra men inte komplex, skaplig längd. Citrus i den friska eftersmaken. 14.5p.

27/12 Beaujolais Nouveau 2002 (Duboeuf). Härlig, typisk ”godisfruktig” doft, dvs den typiska tonen av söta röda bär och fruktpastiller som vintypen får genom ”Maceration Carbonique”, det speciella jäsningsförfarandet som beaujolaisviner genomgår. Opretentiös, lätt och lite saftliknande, men bra smak. Gick rätt bra till pizza (Ja, vi åt faktiskt pizza i mellandagarna!) 12p.

Château de Segure 1998. Liten, enkel, vagt fruktliknande doft. Tråkig, fruktfattig smak utan längd. Mycket medelmåttigt! 9.5p. Åldrad i förtid. Mycket trist att se ett så dåligt vin från denna hyllade producent, dessutom från en så bra årgång. Jag gav detta vin 13.5p så sent som i somras, men tyckte inte om det då heller (!).

29/12 Blindprovning hos Britt Pettersson, spanska röda.

Vin 1. Drygt medelmörkt röd. I doften fin fatvanilj, björnbär, även något lite korkaktigt(?). Rätt sträv, bra, balanserad smak med viss längd. Tempranillo? 14.5p. (Viña Albali Gran reserva 1993) Am.ek, Tempranillo och Cabernet.

Vin 2. Tämligen mörkt röd. Ung, mycket fruktig doft med fina fat, mörka bär, tobak. Relativt sträv, nästan lite kärv, fruktig, rätt lång smak. Syrlig, bra frukt. Matvin. Inte Spanien? Min egen? 14.5p (Foral Grande Escolha 1997, Alianca) Jag kunde inte låta bli att peta in något ospanskt. Kan lagras.

Vin 3. Mörkt blåröd, tät färg. Fruktig, fatig doft med ton av söt vanilj. Seriös och ung i smaken, men ännu inte hopkommen, lite väl syrlig, frukten lyser inte. Kommer dock efterhand i glaset och blir mycket bra, frisk och lite sträv. 15p. (Condado de Haza 1996). Goda nyheter. En bättre, mer långlivad årgång än nedanstående, men inte så trevlig att dricka idag, eftersom den är i ”tunneln” nu. Mina egna flaskor får ligga i 3-5 år till.

Vin 4. Medelmörkt röd färg. Fruktig, kryddig doft, mörka bär, ”björnbärsmarmelad”, härlig fatkaraktär. Bra frukt och balans i smaken, till en början åtminstone, tappar i glaset. 13.5p. (Faustino l Gran reserva 1994). Hade väntat mig mer av en gran reserva från en så bra årgång.

Vin 5. Relativt ljust röd. Fina röda bär, även lite mognadstoner i doften. Fruktsöt, rödabärsfruktig smak med ton av lingon och körsbär, frisk och välbalanserad med bra längd och viss eldighet. Trevligt vin! 14p. (Marques de Caceres Vendimia Seleccionada crianza 1998.) Ca 90:-

Vin 6. Drygt medelmörkt purpurröd. Fruktig doft av röda bär; hallon, smultron, vaniljsocker, även en del djupare, multna ”mognadstoner”. Ung, fruktig, bra smak med balans. Både strävhet och friska syror. Doften säger Tempranillo. Ribera del Duero? 14p+ (Condado de Haza 1999).144:-.

Vin 7. Relativt mörkt röd med rödbrun kant. Viss ton av kork och barktipp, även en del frukt och läder(?). Surt vin som totalt tappat frukten. Korkdefekt. (Carchelo Reserva 1992, Jumilla). Tyvärr korkskadat, hade varit intressant annars. Druvor: Monastrell, Tempranillo, Cabernet Sauvignon.

Vin 8. Ungt röd, drygt medelmörk. Mogen frukt och läder i doften. Ganska välbalanserad, lite sträv, eldig, rätt lång smak. Bra. Ribera del Duero? 13.5p. (Raimat Merlot 1998, Penedes)

Vin 9. Relativt ljust röd. Liten, oansenlig doft av röda bär. Tunn, rätt frisk men substanslös och ganska fruktfattig smak med ton av röda vinbär. Vad är detta? 10.5p ( Castillo de Madax, Jumilla, u å.) Det säljs många trista viner i Danmark…

En trevlig provning, men alla viner var inte bra. Kanske symptomatiskt för den växlande kvaliteten på spanska viner.

30/12. Domaine Saint-Gayan 1995, Gigondas. Knappt medelmörk, röd färg. Fruktig och lite örtig doft som öppnar sig efterhand. Fortfarande ung, fruktig, koncentrerad smak med balans och bra längd, ännu ej riktigt på sin mognadstopp. Bra syra, mjuka måttliga tanniner. 15.5p. Blir mycket bra med lagring 1-2 år, men kan sparas till 2010. Mycket välgjord, smidig, balanserad Gigondas av Chateauneuf-kvalitet.

Grådask. Doft med torkad frukt som russin och fikon. Eldig, bra smak med lite lös struktur, smakar bäst kyld. Då mycket bra, om än inte så komplex. 14.5p.

31/12. Nyårsfirande hemma med vännerna Anders och Pia Rapp.

JeanMaire Grand Cru Chardonnay 1990. Ljust gul med små, fina bubblor. Ingen stor doft, men nyanserad och fin med lätt ton av bröd, mandel och äpple och en ganska diskret fruktighet. Balanserad, elegant och harmonisk smak med drag av nötter och mandelbiskvier samt en relativt diskret äppel/päronfrukt. Jättegod och lättförståelig champagne, perfekt för nybörjare. 16p. 280:-

Château Lynch-Bages 1985. Fortfarande relativt mörk färg. Fin medocdoft med svarta vinbär, läder och cederträ. Bra, mycket fruktig, lång, mättad smak. Utmärkt och tillfredsställande, men också charmigt och lättillgängligt. 16p. Fortfarande ganska ungt och högst vitalt.

Château Beychevelle 1982. Fortfarande ganska mörk färg. Lite mer mogen och merlotaktig doft, med inslag av kaffe, choklad och kompost. Först något tillbakadragen och knuten i smaken, men utvecklas i glaset. Inte så fyllig som Lynch-Bages, men fin silkig struktur, bra smak och mycket fin längd. 16.5p+. Mindre charmig men mer intressant än Lynch-Bages. Kan fortfarande utvecklas.

Carrington Vintage Brut 2001. Ung, okomplicerad doft med grapeton. Enkel, syrlig smak med grapebeska i avslutningen. 9.5p.